Om inte det gamla Bondepartiets ledare kommer till bonden, får väl bonden komma till Gekås. Så kan det gå när varken infrastruktur eller prioriteringar löper som de borde. För det finns förstås en del att säga om att Muharrem Demirok dissade skinkan när ett tågstopp gjorde att hans Hallandsturné blev rumphuggen. Som att beslutet spelar rätt i händerna på de politiska motståndare som raggar röster i valdistrikt som en gång var säkra Centerfästen – så även i Halland.
– Om vi, som det var tänkt, hade stått hemma på gården med en gris i famnen, skulle jag ha börjat med att berätta om ett föredrag, som lyfte frågan om att Centern har tappat landsbygden. Jag kan inte säga att talaren hade helt fel. På många håll uppfattas det så. Och vi lantbrukare förväntar oss att den stigande insikten om att vi behöver göra något åt läget, visar sig i politiken. Vi har stora möjligheter på landsbygden, men vi behöver också mycket satsningar, säger Anders Richardsson, grisbonde i Heberg, utanför Falkenberg - och tidigare ordförande för LRF Halland.
Van att laga efter läge, likt varje bonde, tog han sig istället sig till Ullared för att möta partiledaren. Och kritiken som framfördes, den har naturligtvis inte gått Muharrem Demirok förbi.
– Jag är glad över att fler partier pratar lantbruk. Det har varit en bristvara i årtionden, då vi var ensamma om att driva på. Men det är uppenbart att vi har tagit väldigt mycket för givet. Centerpartiet behöver bli tydligare och rakare, sade han.
I en orolig tid, då den otillfredsställande självförsörjningsgraden är på mångas läppar, vill Centerpartiet gärna peka på det skarpa mål som togs på stämman förra hösten. Ett mål som säger att vi ska ha en 80-procentig självförsörjningsgrad av sådant som kan produceras i Sverige.
Men hur når man dit?
– Vi måste se över byråkratiseringen, vi har varit världsbäst på att implementera EU:s lagstiftning. Det har skapat problem, konstaterar Centerledaren.
Han understryker också vikten av att se över reglerna för företagare, så att det blir lönsammare och enklare att driva företag.
– Och vi måste ser över hur det offentliga handlar upp, tillägger han.
Köpa mer svensk alltså. Eller sälja mer svenskt?
När HN frågar hur det ser ut med den saken på Gekås, understryker vd:n Patrik Levin att företaget strävar efter att både sälja svenska livsmedel - och servera svenskt i den växande restaurangverksamheten.
Gekås må ha begåvats med en ny Tex-mex-servering. Men förhoppningsvis är färsen och kycklingen svensk.
Samtidigt som det finns skäl att tala om en skuld vad gäller livsmedelsförsörjningen, finns det en underhållsskuld som påverkar vår förmåga att transportera varor, tjänster och människor.
Tågstoppet, som tvingade partiledaren att korta sitt besök i Halland, är ett exempel. Men också de osäkra, smala vägar som bar honom till Ullared.
– Nu räcker det, Det här funkar inte, säger Muharrem Demirok och syftar bland annat på väg 153 och 154.
Då vad vill han göra åt saken?
– Mer resurser måste fördelas ut till infrastruktursatsningar över hela landet - och vi måste öppna upp för medfinansiering.
Som att Gekås skulle låna ut pengar till vägförbättring som en tidigare vd föreslagit? Idén kläcktes av tidigare vd:n Boris Lennerhov på sin tid. Han erbjöd lån på 100 miljoner i hopp om att sätta fart på Trafikverket - som dock inte nappade.
Muharrem Demirok betonar också vikten av att korta beslutsprocesserna för vägbyggen. Samtidigt understryker han att det också måste handla om att ge skälig ersättning för den mark som tas i anspråk.
Anders Richardsson har goda skäl att nicka instämmande. När samhället försöker expropriera mark till underpris ökar risken för överklaganden. Ersättningssystemet måste bli mer rättvist.
