Var det rea på Bygg-Max när utredaren räknade fram sin kalkyl? Senare års kärnkraftsbyggen ger skäl för frågan. 400 miljarder är förstås i sig en gigantisk summa, som staten dessutom föreslås att låna merparten till för att få byggen till stånd.
Att Sverige skulle få fyra nya reaktorer för den prislappen verkar dock ändå optimistiskt, sett till vad pågående kärnkraftverksbyggen beräknats till. Brittiska Hinkley Point C förväntas exempelvis inte bara bli rejält försenad. Det kommer dessutom att kosta runt 470 miljarder kronor.
I en intervju med GP säger utredaren Mats Dillén att den svenska betalningsmodellen, med statliga lån, blir ett slags garanti för lägre kostnader.
"Förhoppningsvis är det lika stor chans att det går lite bättre som att det går lite sämre." säger han glatt.
Det låter som ett naivt önsketänkande.
Inte nog med att staten skall ställa upp med lån, dessutom utlovas en prisgaranti. Skälet är på sätt och vis förståeligt.
Alla som faktiskt minns hur det gick till när de två reaktorerna på Ringhals lades ned, minns att beslutet fattades av affärsmässiga skäl. Och frågan är om ens de här generösa utredningsförslagen räcker för Vattenfall.
- Det är helt okej att bygga kärnkraft, på marknadsmässiga grunder. Dessutom har aktörerna krävt en bred politisk överenskommelse om detta, men regeringen har ju vägrat kalla till sådana samtal, sade Richard Nordin; centerpartiets energipolitiske talesperson till GP.
Det senare existerar inte – och frågan är om den här utredningen kan bädda för det?
Socialdemokraterna ifrågasätter finansieringslösningen och kritiserar tanken på att teckna ett avtal "som förbinder oss att ha höga elpriser när vi har låga elpriser".
– Ett slukhål för skattebetalarnas pengar, säger i sin tur språkröret Daniel Helldén (MP).
Så sent som i februari besökte han ett kärnkraftverk för första gången.
– Det finns något stort, sublimt med de här kärnkraftverken, men det är också läskigt att se det på något sätt, sade han till HN.
Att tala om kärnkraft som läskig ligger dock inte i tiden. Även FN:s klimatpanel, IPCC, har beskrivit kärnkraften som ett allt viktigare bidrag till världens energiproduktion.
Här hemma beskrivs kärnkraften allt oftare som en fossilfri framtidslösning som ska garantera en stadig elproduktion, som tuggar på oavsett väder. Strulet med återkommande driftstopp av reaktorerna, säkerhetsriskerna, eller den där jobbiga avfallsfrågan, vill få prata om. Inte heller de miljöproblem som finns vid uranbrytningen, som IPCC nämner.
Inga problem får dock sopas under mattan i fråga om en jätteinvestering av det här slaget. Även frågan om var svensk uranbrytning ska ske måste diskuteras öppet. Och självklart behövs en bred, politisk energiöverenskommelse – annars lär Vattenfall, Fortum eller Uniper avvakta. Av affärsmässiga skäl. Som när reaktorer på Ringhals stängdes. Reaktorer som för övrigt INTE kan återstartas, även om kärnkraftsivriga politiker gärna ljuger om den saken.
