Det finns mycket att tacka de äldre för. Det är tidigare generationer som möjliggjort dagens samhälle. Det är tidigare generationer som sett till att det införts rösträtt för kvinnor, föräldraförsäkring, lagstadgad semester och en sjukvård för alla. Och inte minst, att hbtqi-personers rättigheter har flyttats fram avsevärt.
Förutom en stor tacksamhet gentemot de äldre bör yngre också känna ett ansvar. Det är de yngre som ska se till att de äldre har det bra även på ålderns höst.
Priserna är rabatterade när det kommer till exempelvis lokaltrafik och kulturellt utbud. Många föreningar tar ett stort och viktigt ansvar för att de äldre ska ha en social samvaro. Men mer behöver göras. Inte minst vad gäller de som inte längre klarar sig själva utan är beroende av hemtjänst eller äldreboende. Dessa människor är begränsade till boendets lokaler och vårdpersonalens tid och engagemang. Eller bristen på det.
På uppdrag av regeringen har Socialstyrelsen kartlagt hur kommunerna arbetar med hbtqi-personers behov av vård och omsorg. Kartläggningen visar att många äldre hbtqi-personer känner sig oroliga inför att ta del av kommunal vård och omsorg. Det gäller bland annat mötet med vård- och omsorgspersonal inom hemtjänst eller äldreboenden.
”Många kan tidigare ha upplevt stigmatisering eller diskriminering och är därmed oroliga för framtiden som äldre och att behöva äldreomsorg. Det kan handla om oro för att bli bemött negativt eller om huruvida personalen har kunskap om hbtqi-frågor”, säger Charlotte Fagerstedt, projektledare på Socialstyrelsen.
Så här får det inte vara.
Kartläggningen visar också att kunskapen om äldre hbtqi-personers utsatthet är långt ifrån tillräcklig. Ett exempel på detta är att endast var femte kommun de senaste tre åren genomfört någon form av kunskapshöjande aktivitet för personalen inom vård och omsorg som riktar sig till äldre hbtqi-personer.
Att behöva ta klivet från självständig till att behöva hemtjänst eller flytta till ett äldreboende är redan stort. Att därtill behöva känna oro inför en eventuell utsatthet är under all kritik. Därför måste kommunerna genast se över huruvida de är tillräckligt förberedda för att ta emot de äldre hbtqi-personerna på bästa tänkbara sätt.
