Bengt Wernersson: I rostbältet röstar många på Trump

Oavsett kampanjort blir mobiliseringen av egna väljare avgörande. Där förefaller Kamala Harris just nu ha övertaget.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

ANNONS

Pennsylvania i östra USA är en av runt tio delstater där presidentvalet i november i år kommer att avgöras. 2012 vann demokraten Barack Obama här medan republikanen Donald Trump överraskande vann en knapp seger 2016. Men 2020 gick segern igen till Demokraterna och Joe Biden, uppvuxen i Scranton i delstaten.

På min rundresa i politiskt så intressanta Pennsylvania har jag kommit till den lilla staden Palmerton, cirka två timmars bilresa västerut från New York. Tveklöst befinner jag mig i det så kallade rostbältet. Från den tidigare helt dominerande zinkfabriken hörs och syns det lite slammer och en och annan rökpuff. Men mest är det rost och röta, trasiga fönster och dåligt underhållna byggnader som fångar min blick.

ANNONS

Här finns det inte mycket hopp om framtiden.

Palmerton har ett invånartal på mellan fem och sex tusen. Det har varit befolkningsminskningar allt sedan 30-talets storhetstid. Att det inte är någon välmående bygd med goda inkomstnivåer, vittnar på allt sätt standarden på många villabyggnader om. Även här rost och röta det dominerande intrycket.

I USA är Demokraterna partiet till vänster, trots sin blå partifärg, medan de röda Republikanerna är ett konservativt högerparti. Men i ekonomiskt fattiga Palmerton är det inte till Demokraternas återkommande tal om att satsa på den arbetande medelklassen man sätter sin tillit. Nej, här röstade i senaste valet två tredjedelar på Trump. Av den politiska skyltningen att döma kommer det att gå på liknande sätt i år. Bara Trump-skyltar i trädgårdarna, ingen enda för Kamala Harris.

Nu är ju inte heller detta något styrkebälte för Demokraterna. I relativt närliggande storstaden Philadelphia är det omvända valresultatet att vänta. Eller kanske ändå större dominans för Harris.

På många sätt har USA blivit ett alltmer uppdelat land. Med stark dominans för Demokraterna i storstäderna och längs de båda kusterna och samma sak för Republikanerna i mitten och i söder samt på småorter.

Jag brukar säga att om jag hade varit född i USA, på en ort liknande mitt Gällared i Falkenbergs inland, hade jag med stor sannolikhet varit Republikan. Med samma liv som jag haft, flytt till Göteborg och sedan Stockholm samt universitetsstudier, hade jag förmodligen bytt till Harris parti. För så ser de politiska preferenserna ofta ut här.

ANNONS

I valen till representanthuset är valdistrikten relativt små och homogena. Där är det ofta samma parti som dominerar i val efter val. I presidentvalen, precis som i senatsvalen, är det däremot hela delstaten som är valkrets. Därför kan valresultaten bli så olika från val till val.

I Pennsylvania reser Trump till mindre orter, som nu i fredags i Johnstown. Medan Kamala Harris gärna förlägger sina valmöten till de större städerna. I Pennsylvania den helt dominerande storstaden Philadelphia. Men oavsett val av kampanjort är det mobiliseringen av de egna möjliga väljarna som blir avgörande. Och där förefaller Kamala Harris just nu ha övertaget. I Pennsylvania såväl som i landet som helhet. Om det sedan räcker hela vägen återstår att se. Till valnatten eller högst troligt flera dagar därefter.

ANNONS