Bild: MATS EDMAN

Malin Lernfelt: Kan man lita på Svantesson (M)?

Förhoppningsvis innehåller höstbudgeten kloka satsningar med starka liberala inslag.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

ANNONS

Budskapet från såväl näringslivet som från fackföreningsrörelsen var tydligt inför att Tidöpartiernas samling på Harpsund för att diskutera den kommande höstbudgeten. Uppmaningen till finansminister Elisabeth Svantesson (M) var att inte fega, att våga satsa framåt för att ge alla de företag och hushåll som de senaste åren kämpat för att hålla näsan ovanför vattenytan, lite andrum och framtidstro. Både LO och Svenskt Näringsliv ställde krav på olika satsningar till en kostnad på omkring 65 miljarder.

Nu blev det inte riktigt så mycket, men väl nästan. Vid en presskonferens torsdag den 22 augusti meddelade finansministern att budgeten kommer att innehålla satsningar på 60 miljarder kronor. Gott så.

ANNONS

Svantesson konstaterade också att “kampen mot den höga inflationen som vi haft under flera år nu är vunnen. Vår bedömning är att den kommer att fortsätta att ligga lågt” (Aftonbladet 22/8).

Regeringen och dess samarbetsparti Sverigedemokraterna har tre tydliga mål med den budget som nu tar form: Att återställa hushållens köpkraft och upprätthålla arbetslinjen, investera i infrastruktur, forskning och utbildning samt öka tillväxt och produktivitet.

Exakt vilka satsningar och reformer som kommer att göras får medborgarna veta först den 19 september då budgeten presenteras. Men förhoppningsvis är det kloka sådana med starka liberala inslag.

Att de styrande partierna är beredda att agera expansivt och sätta plattan i mattan mot framtiden är utmärkt. Hushållen väntar samtidigt fortfarande på att de löften som statsminister Ulf Kristersson (M) och finansminister Elisabeth Svantesson högljutt spred omkring sig före valet ska infrias.

Löften som avskaffat amorteringskrav och sänkt elskatt. Även om Riksbanken sänkt styrräntan, inflationen avstannat och bränslepriserna inte längre skenar, har många det fortfarande tufft och någon ökad tillväxt kommer det knappast att bli så länge bankerna inte verkar särskilt villiga att följa efter Riksbanken och göra större räntejusteringar.

Sådant som sänkt flygskatt, vilket verkar vara en av de satsningar som regeringen förväntas göra, gör varken särskilt mycket till eller från för vanligt folk. Förhoppningsvis kan man dock (den här gången) lita på vad finansminister Svantesson lovar om att återställa hushållens köpkraft.

ANNONS

ANNONS