Havet ligger blankt som en spegel, när forskningsfartyget Nereus stävar ut mot fjorden. Solen skiner och förutsättningar är perfekta – åtminstone ovanför ytan. Men hur står det till med livet under? Syftet med turen är inte det som kan ses direkt med ögat – utan artrikedomen som döljer sig i Kosterrännans djup.
Här finns Sverige enda marina nationalpark. Och intill ligger Tjärnö marina laboratorium, där Nereus hör hemma.
– Att ligga mitt i det området, med dess unika förutsättningar, är skälet till att man satt upp en marin fältstation på Tjärnö, berättar marinbiologen Martin Larsvik
Från aktern på Nereus sänks en gul, fjärrstyrd undervattensfarkost ned i djupet. Målet för dagens utfärd är att visa intresserade besökare vad som döljer sig på hundra meters djup. Där nere har vattnet en oceanisk salthalt, tack vare att rännan ligger i förbindelse med djupområden i Skagerrak, som fortsätter ut till Nordatlanten.
I ett rum under förarhytten sitter forskningsingenjör Joel White och styr farkosten; en så kallad ROV (remotely operated vehicle), med hjälp av joysticks. Videoskärmarna framför honom visar vad ROV:ens kameror fångar i realtid. En bakkamera är dessutom riktad mot kabeln.
– Om farkostens fastnar är det på grund av att kabeln kilat in sig i något, då får man backa och lossa den, säger Joel White.
Sjöstjärnor, sjöborrar, sjöpungar, krabbor med mera blir synliga tack vare ROV:ens effektiva lampor. Fiskarna är färre, de skräms iväg när farkosten tar sig fram.
Men så plötsligt – en ”bäbis”-torsk!
Ett hoppfullt tecken på att torskbestånden är på väg tillbaka? Forskarbeskeden är nedslående. De rika bestånden av vitfisk som fanns här är kraftigt decimerade.
– Här finns tyvärr inga större torskar, säger Martin Larsvik. Bara småtorsk som kommer in i rännan från Nordatlanten.
Efter att ha vuxit till sig under ett par år återvänder de till sina ursprungsområden.
Ska torsken komma tillbaka i betydande skala, här uppe såväl som neråt Halland, måste torsken leka och ynglen kläckas längs västkusten. Tillstånden för torsken i Kattegatt är dock så illavarslande att Internationella havsforskningsrådet, ICES, avråder helt från fiske.
Tyvärr är det inte bara torskbestånden som väcker oro. Det finns få ljusglimtar vad gäller svensk havsmiljö, enligt den senaste rapporten från Havs- och vattenmyndigheten (HaV). En olycklig kombination av klimatförändringar, övergödning, övernyttjande och invasiva arter ger negativ påverkan – och bidrar till vad myndigheten bedömer som ett ”kritiskt” läge.
Tillståndet påbjuder ett mer varsamt nyttjandet av havet. Samtidigt pågår även olika typer av räddningsinsatser.
Nära kajen, vid Tjärnö marina laboratorium ligger en besynnerlig betongkonstruktion.
– Vi försöker återskapa svenska korallrev med hjälp av artificiella revstrukturer, berättar Martin Larsvik.
År av forskning har föregått utplaceringen av betongstrukturer, som förhoppningsvis attraherar korallarver och får dem att fästa. Faller projekten väl ut kommer reven i sin tur locka till sig andra arter – även svenska korellrev är kända för sin artrikedom.
Tjärnö marina laboratorium, som tillhör Göteborgs universitet, lockar till sig forskare från hela världen. Finansiering kommer via myndigheter, EU med mera. Men forskningen i sig kan i sin tur ge kommersiell avknoppning.
Nordic Seafarm, som startats av algforskare, är ett exempel på vattenbruk som kan ge avknoppning i Halland. Företaget har inlett samverkan med ett vindkraftföretag i hopp om att etablera tångodling vid den havsbaserade vindkraftpark som sannolikt kommer byggas utanför Varberg,
Trots den viktiga forskning som bedrivs vid de marina fältstationerna längs västkusten har dock framtiden varit osäker. Tidigare i år fattades beslut om att Göteborgs universitet ska fortsätta bedriva verksamhet vid Tjärnö. Däremot anser sig GU tyvärr inte ha råd att fortsätta driva även Kristinebergs forskningsstation i Fiskebäckskil – som dock förhoppningsvis tar räddas genom att statliga Rise tar över huvudmannaskapet.
Det är nedslående att resurserna tycks krympa i en tid när intresset för den blå ekonomin och de blå näringarna ökar - så även här i Halland. Ä
– Med klimatförändringar och en växande befolkning kommer framtidens livsmedel att i allt större utsträckning behöva produceras i havet, förklarar Helene Andersson, ordförande regionstyrelsens tillväxtutskott Region Halland, med anledning av den pågående Västerhavsveckan.
I våra hav finns gott om potential – bara vi förstår att värna dem och bedriva vattenbruk på ett hållbart sätt. En förutsättning för det senare är den kunskap som forskningen ger. Därför behöver vi slå vakt om de viktiga forskningsmiljöerna vid såväl Tjärnö som Kristineberg.
