Maria Haldesten: Majblomma, ett vårtecken om nöd i Varberg och Falkenberg

Barnfamiljernas ansökningar visar på oroväckande hål i skyddsnäten. För vissa barn är skollunchen huvudmåltid.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

ANNONS
|

Fler halländska barn går i trasiga skor. Det visar ansökningarna som strömmar in till Majblomman i Varberg. Föräldrar som lever på marginalen söker hjälp för det mest basala.

– Vi har fått mycket mer ansökningar sedan slutet av 2022. Vi ser hur dåligt ställt många familjer har det, säger Lars Öborn, från Majbloman i Varberg.

Hans vittnesmål är ett fattigdomsbevis – för samhället. Och det råder ingen tvekan om att barnens behov är verkliga. Ansökningar kompletteras med intyg från exempelvis skola eller diakoni.

Även inom kyrkan i Varberg och Falkenberg har man märkt behoven. Återkommande upprop inför högtider, inte minst jul, har påmint mer lyckligt lottade om vikten av att dela med sig. Likt en central mathandel i Varberg skyltar med uppmaningen att handla för andra – i detta fall för krigsflyktingar från Ukraina – har kyrkor runt om i Halland haft liknande samverkan med matbutiker. Ris, pasta, mjöl och andra basvaror efterfrågas.

ANNONS

Det faktum att en del barnfamiljer inte har råd att ens äta sig mätta har märkts även i skolmatsalarna. För en del barn är skollunchen dagens viktigaste måltid. Därför var det ett lättnad för vissa elever i Falkenberg att det inte bara behövde bli mackor till lunch några dagar - eftersom strejken avblåstes.

Det är också mot bakgrund av ovanstående behov som en rad ideella organisationer, vilket ledarsidan uppmärksammat, har uppmanat skolor att börja med frukostservering. Kruxet är förstås att sådana initiativ skulle tära på redan ansträngda budgetar. Samtidigt är det väl känt att barn lär sig sämre på tomma magar.

Att rörelse också är viktigt för barn och ungas hälsa och välbefinnande finns det gott om forskning som visar. Dessutom kan fotbollsklubben, eller andra idrottsföreningar, göra stor skillnad för barn i riskzonen.

Därför är det förstås illavarslande när företrädare för Majblomman särskilt pekar på att en hel del av ansökningarna rör just idrottsavgifter. Utan stöd har den ensamstående mamman kanske inte råd att låta barnet vara kvar i klubben.

Samtidigt som behoven ökar har det visat sig att Majblomman har svårt att få igång försäljning i vissa skolor. Att lärare som går på knäna inte har tid är förståeligt. Men det visar på vikten att fler ideella krafter samlar sig på olika sätt i våra kommuner. Fler initiativ behövs uppenbarligen, både för att fler barn ska få chans till en meningsfull fritid – men också för att de ska slippa gå i för små kläder när våren går över i sommar.

ANNONS

Samtidigt måste ju kommunerna bli skickligare på att fånga upp fler familjer i behov av stöd – på ett sätt som gör att de känner sig trygga med att söka hjälp. Det handlar ju om essensen av vårt välfärdssamhälle.

ANNONS