STOCKHOLM 20200802
Blommor och ljus på platsen där en tolvårig flicka skottskadades vid en bensinmack i Norsborg i Botkyrka, söder om Stockholm  natten mot söndagen. Flickan avled senare på sjukhus. Rubriceringen på förundersökningen gäller mord. Ingen har ännu frihetsberövats.
Foto: Ali Lorestani / TT / Kod 11950
STOCKHOLM 20200802 Blommor och ljus på platsen där en tolvårig flicka skottskadades vid en bensinmack i Norsborg i Botkyrka, söder om Stockholm natten mot söndagen. Flickan avled senare på sjukhus. Rubriceringen på förundersökningen gäller mord. Ingen har ännu frihetsberövats. Foto: Ali Lorestani / TT / Kod 11950 Bild: Ali Lorestani/TT

Måtte vittnen våga tala för den döda flickans skull

Bättre lagar och skarpare polisarbete behövs. Men också mer civilkurage.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

ANNONS
|

Ledare 4/8. Sommarnatten log inte i Norsborg. Det var inte ett stilla regn som föll – utan en svärm av kulor. Och en tolvårig flicka kommer aldrig mer hem.

Hann hon uppfatta vad som hände? Hann skräcken ifatt henne precis före den förlupna kulan? Hur kunde det hända?

Frågor hopar sig. En del lär aldrig besvaras. Kanske inte ens den där sista.

Men en sak vet vi. Att gängkriminaliteten ter sig minst lika brutal nu som för ett år sedan, när en liten baby var en hårsmån från att träffas av de kulor som dödade mamman i Malmö.

För varje lika ”avskyvärt illdåd” som drabbar oskyldiga brukar följa manifestationer och politiska löften. Ibland initieras polisiära operationer med namn som andas både drama och hopp. Men än har inte ”Rimfrost” bitit nog på den permafrost som präglar den unga gängkriminalitet som skadar så många – och så mycket.

ANNONS

”Gärningsmännen har visat en total likgiltighet inför människors liv, när man åker in och öppnar eld på en plats där flera människor befinner sig”, säger en polis till SVT.

Att rå hänsynslöshet karakteriserar de gängstrider som ofta ligger till grund för skjutningarna är väl känt. Och då och då drabbas oskyldiga. I genomsnitt en person per år beräknas bli offer för att de råkat befinna sig på samma plats som – eller i något fall liknat – de tilltänkta måltavlorna.

Enligt kriminologen Mikael Rying kan dock risken för oskyldiga iffer ha ökat på senare tid. Detta eftersom den grova, ”organiserade” brottligheten blir mer oorganiserad.

Att kriminella rör sig mellan nätverken och att det bidrar till rivalitet är en förklaring. Men också åldern. När de grövsta brotten utförs av allt yngre är det inte så underligt att ”konsekvenstänket” brister i allt högre grad.

– Vi jobbar alltid i uppförsbacke i sådana här ärenden, men känns som att vi har många som vill hjälpa till nu. Folk känner sig redo att sätta ner foten, de känner att ”det här är inte okej”, säger en lokalpolis till DN.

Uppförsbacken består i att väldigt många människor är för rädda för att våga vittna. Det försvårar polisens arbete med att sätta dit gärningsmännen. Är förövarna dessutom unga ställer en illa anpassad lagstiftning till med problem, som bidrar till oron i närsamhället. En ung grov brottsling kan ju vara ute på permission efter orimligt få år. Ett sådant faktum bidrar till att människor prioriterar den egna säkerheten framför vittnesplikten.

ANNONS

Möjlighet till anonyma vittnesmål – och rimligare lagföring av unga kriminella – är två exempel på angelägna åtgärder.

I början av juni tillsatte regeringen också en utredning, som inom ett år väntas komma med förslag om mer effek­tiv straff­rättslig regle­ring mot brott i krimi­nella nätverk. Sådana förslag är välkomna, med borde egentligen ha framlagts långt tidigare. Gängkriminaliteten och skjutningarna har ökat länge.

ANNONS