Demirok gör också rätt i att adressera en ständigt återkommande känga – den misshandelsdom från ungdomen som Richard Jomshof slängde in i en debatt så sent som ett par timmar före talet. Istället för att stoppa huvudet i sanden valde partiledaren att i talet lyfta sina egna misstag, och vikten av ett samhälle som ger en andra chans.
Sist men inte minst lyckas Demirok, med humoristisk poäng, bemöta anklagelserna om att Centerpartiet enbart vill prata om Sverigedemokraterna. Han bäddar för att slå ett slag mot sina motståndare, genom att säga att han vill prata om ett parti som “inte är som alla andra”. När publiken håller andan och väntar på kritik som ska få Jimmie Åkesson att gå i taket, väljer Demirok istället att göra precis det som väljarna säger sig vilja att han ska göra: Att prata om Centerpartiet, och i vilken riktning Centerpartiet vill gå.
Vad som är sorgligt är att när Centerpartiet pratar om vad man faktiskt vill, då verkar ingen vilja lyssna. De största rubrikerna i kvällstidningarna gällde inte något som sades i talet. Mer intressant var tydligen att Socialdemokraternas Tobias Baudin satt i publiken. Personpåhoppen under Expressen-debatten med Jomshof blev också en snackis. Men sen är det väl också det som folk vill läsa om.
Det är synd, för Centerpartiet har gjort helt rätt i att sätta fokus på just integrationen. Visserligen är jag partisk, men jag vill mena att Centerpartiet är skarpast i klassen på just integrationspolitiken. Den generösa inställningen till invandring uppfattas vara byggd enbart på godhetssignalering och tomma ord om medmänsklighet. I själva verket är man fullt varse om utmaningarna, och har reformer både för att undvika den situation vi hamnade i 2015 och för att tackla de efterdyningar vi ser idag. Det hjälper dock inte att vara bäst i klassen på politik, när man varit sämst i klassen på att förmedla den.
Inte så konstigt – självklart står partiet inför en utmaning, då det är lättare att paketera ett budskap som bygger på antingen “öppna era hjärtan” eller “ut med packet”-retorik. Verklighetens integrationsutmaning förtjänar mer än enkla lösningar på komplexa problem. Och Centerpartiet viker sig inte för kraven på populistiska symbolförslag.
Man fortsätter envist att sätta fokus på politiken, snarare än regeringsförhandlingar. Nu blev ni väl glada, ni som efterfrågat politiker som pratar om vad de själva vill och kommer med faktiska förslag. Jag hoppas att ni lyssnade.
