Varje undervisningstimme på en uppskattad, svensk skola i Thailand bedöms som en förslösad timme. Därför ska föräldrarna straffas för sin livsstil.
Det hjälper inte att skolan, som barnen från Varberg har gått på, följer läroplanen och reglerna för undervisningstid. Eller, som en halländsk lärare som arbetar på den aktuella skolan, beskriver verksamheten:
– Eleverna jobbar precis lika mycket här nere. De har samma timplan, allting. Dessutom är de bara tolv stycken i varje klass så det är skillnad, sade Catrin Ferning i en intervju med Hallandsposten i februari.
Den förhållandevis väletablerade skolan, där svenska lärare alltså undervisar ett antal svenska elever med , finns dock inte på Skolverkets lista över godkända svenska skolor utomlands. Däri ligger en del av problemet. Därför har Varbergs kommun – till skillnad från några andra kommuner – gjort tummen ned för skolan. Att placera barnen där likställs uppenbarligen med skolk – därför skall föräldrarna bötfällas. Varbergs kommun har ansökt om vite hos förvaltningsrätten, på 82 000 kronor
Hårt men rättvist, tycks chefen på förskole- och grundskoleförvaltningen resonera. Föräldrarna har ju fullföljt sina arbetsplaner, och sin studieplan för barnen. Detta trots att de fått avslag först från kommunen, sedan i förvaltningsrätten.
Fallet är inte unikt. Fler svenska familjer, där föräldrar jobbat delårsvis utomlands, har behandlats lika skarpt. Samtidigt finns exempel på motsatsen, skolledare som gett utlandsvistelsen sitt godkännande. Dessa olikheter har bidragit till att en het, politisk debatt har börjat rasa om fenomenet "Thaimout" – på såväl ledarsidor som debattsidor.
Medvetna missförstånd har bidragit till att en del debattörer föraktfullt har avfärdat skolundervisningen och liknat upplägget vid semesterskolk.
Rektorn för Lilla svenska skolan på Koh Lanta i Thailand vänder sig starkt emot detta och understryker att elever har samma antal dagar och timmar som andra skolor. För en månad sedan skrev hon följande i en debattartikel i tidningen Skolledaren:
"Skolplikten har ett viktigt syfte; att säkerställa barns rätt till utbildning och att upptäcka och kunna agera när barn far illa. Det finns däremot ingen anledning för kommuner att missbruka den makten."
Det olika bedömningarna i olika kommuner har bidragit till att skolminister Lotta Edholm (L), nyligen meddelade i en radiointervju att regeringen skall tillsätta en utredning och skynda på arbetet.
Skolministern vill se mer ordning och reda. Men vad är det i sammanhanget? Att det funnits avarter inom det svenska friskolesystemet, så även i Varberg, som även slunkit igenom när kontroller genomförts är illa. Men friskolor i utlandet kan inte dömas ut efter dessa mått - utan bör kvalitetsgranskas efter egna meriter.
För ordningens bör utredningen också omfatta förslag om att ersätta den föråldrade skolplikten med en läroplikt. Det är ju vad eleverna lär sig, inte exakt var de får all undervisning, som är det allra viktigaste.
