Cecilia Rönn: PISA-resultatet, en kunskapskollaps i skolan

Skolan behöver få bättre förutsättningar att kunna fokusera mer på att alla elever får grunderna på plats tidigt, skriver Cecilia Rönn riksdagsledamot (L).

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

ANNONS
|

Varenda unge ska klara skolan. Det är mitt största mål med mitt politiska engagemang. Det är orsaken till att jag valde att engagera mig politiskt och det är orsaken till att jag valde Liberalerna.

PISA resultaten visar att vi har en kunskapskollaps i skolan, med allvarliga konsekvenser som följd. Det finns en orsak som ingen hade kunnat förutse, pandemin. Men det är inte hela förklaringen. Vi får inte gömma oss bakom den typen av förklaringar, det skulle vara att svika barnen.

Sveriges resultat har kraftigt försämrats i matematik och läsförståelse. Aldrig förr har svenska elever tappat så mycket i matematik och läsförståelse: det här är det största tappet någonsin. De elever som presterar på låg nivå har blivit många fler och de som presterar bäst har blivit något färre. Det är avgörande att elever har goda kunskaper i dessa ämnen för att kunna lyckas i fortsatta studier och i arbetslivet. Att resultaten nu faller måste därför ta på största allvar, eftersom vi nu tyvärr har ett skolsystem som inte klarar av att jämna ut livschanser. Just detta gör mig extra ledsen då jag så väl vet hur viktigt det är att skolan lyckas med det kompensatoriska uppdraget. Det har gett mig och så många fler barn livschanser vi inte hade fått annars.

ANNONS

Liberalerna lägger nu om skolpolitiken i grunden och jag vill berätta om några viktiga delar som ska göra att vi lyckas möjliggöra för att varenda unge ska kunna klara skolan.

Ökad statlig styrning över skolan och helrenovering av friskolesystemet - Systemfelen som gör att kommuner kan spara på skolan och som leder till att friskolor som regel överkompenseras måste rättas till. Skolpengen behöver differentieras och kopplingen i finansieringen mellan kommunala och fristående huvudmän brytas. Detta för att stärka likvärdigheten i skolan.

Tillbaka till grunderna - Med starkare fokus på att alla elever tidigt får med sig färdigheter som att läsa, skriva och räkna. Skolan behöver fler böcker och färre skärmar. Alla elever ska ha god tillgång till läroböcker av hög kvalitet och stärkta och bemannade skolbibliotek. Både skolans styrdokument och lärarutbildningen behöver reformeras, med bland annat större fokus på matematikundervisningen, läs- och skrivinlärning samt en betydligt mer återhållsam och enbart motiverad användning av digitala verktyg.

Rätt stöd i rätt tid - Skolan behöver få bättre förutsättningar att kunna fokusera mer på att alla elever får grunderna på plats tidigt. Insatser i de första skolåren är särskilt viktiga, då läggs grunden för lärandet. Exempelvis behöver alla elever få rätt stöd i rätt tid, bland annat genom fler speciallärare och fler särskilda undervisningsgrupper.

ANNONS

Trygghet och studiero i skolan - En skolmiljö som präglas av trygghet och studiero är en förutsättning för både elevers lärande och för läraryrkets attraktivitet. Långtifrån alla skolor präglas av en sådan miljö i dag. I stället ökar otryggheten, samtidigt som studieron minskar i skolan. Den här verkligheten kan vi inte blunda för.

ANNONS