Miljöavgift, besöksbidrag, turistskatt – kärt barn har många namn. Och allt fler turistorter/öar, världen över, har infört någon form av extra avgift på turisterna. Och många sväljer kostnaden med ro. Så kanske är det inte så konstigt att även en halländsk politiker nappar på den idé som Centerpartiets partiledare, Muharrem Demirok, talade sig varm för redan förra hösten. Då, bland annat, mot bakgrund att kommersiella företags verksamhet på annans mark skapat konflikt, och berättigade diskussioner om missbruk av allemansrätten.
Ett skäl till att exempelvis grekiska öar tar ut en så kallad miljöavgift är den ökade belastning på naturen som den omfattande turismen orsakar.
Allt från att städa upp efter mindre varsamma vandrare, till att ställa ordning de skador och slitage som kan uppstå på vissa turistmål, har motiverat fram de extra avgifterna.
Ett annat skäl till att beskatta turister är den ökande belastningen på offentlig service – som vatten, avlopp och vägar.
I år har den berömda Trollstigen i Norge stängts av säkerhetsskäl – på grund av rasrisk. Detta efter allvarliga incidenter både förra året och tidigare i år. Sedan stängningen har en debatt rasat i grannlandet om vem som bör bidra till att säkra den populära rutten. Lokala politiker vill se statliga bidrag – eftersom vägen bör ses som en nationell angelägenhet. Men hittills har de fått kalla handen från regeringen.
Diskussionen om vem som bör betala vad känns igen. Ökat slitage i ett antal svenska naturreservat i kombination med minskade, statliga naturvårdsbidrag har skapat problem.
Under pandemin ställdes servicefrågan på sin spets här längs västkusten. Då bosatte sig ännu fler än vanligt i "fritids"-husen i Varberg och Falkenberg, under lång tid, bland annat med omfattande belastning på hemtjänsten som följd.
Teknikutvecklingen har gått raskt framåt sedan dess – och allt fler växlar mellan att jobba på distans från vad som i praktiken blivit ett andra hem. Faktum att delårsboendet kan vara så omfattande att det blir oklart vilket kommun som är den egentliga hemorten – och platsen för skattskrivning. Regeln säger att man ska skattskrivas där man har sitt egentliga boende, men många trotsar reglerna och skattskriver sig där skatten är lägst.
Oskicket har på senare år väckt allt mer debatt i populära kommuner på Västkusten. En rad riksdagsmotioner, exempelvis från tidigare riksdagspolitikern Hans Wallmark (M), och tidigare riksdagsmannen Fredrik Christensson (C), har lyft frågan om att låta dela på skatten.
Möjlighet till dubbel skattskrivning är ett sätt att anpassa skattesystemet till verkligheten – många har helt enkelt två hemkommuner.
