Detta som en åtgärd för att komma tillrätta med den överhettade bostadsmarknaden. Ett förslag om detta har nu varit ute på remiss. Amorteringskrav kan kritiseras för att det kommer från statligt håll, och att bankerna i stället skulle kunna besluta om detta. Ett amorteringskrav är dock en mer välkommen lösning än dagens krav på viss procent av köpesumman som kontantinsats.
För de som är längst ifrån bostadsmarknaden, ungdomar, är det betydligt enklare att amortera under en tid än att spara ihop en så pass hög summa som krävs i dag.
Den promemoria från Finansdepartementet som nu varit på remiss har underkänts av Kammarrätten i Jönköping, en remissinstans som underkände även det förra förslaget som regeringen presenterade.
Oavsett om man är för eller emot ett amorteringskrav bör man välkomna att Kammarrätten sätter sig på tvären. Anledningen till att Kammarrätten säger nej är samma som förra gången man sade nej, nämligen att formerna är fel.
Ett amorteringskrav anser man är en åtgärd som är så pass ingripande i en människas liv att det inte kan stödjas på ett myndighetsbeslut, utan måste stödjas på faktiskt lag. Detta enligt vad som stadgas i Regeringsformens kapitel om normgivningsmakten och hur regler ska skapas.
I det förra förslaget så skulle Finansinspektionen på eget initiativ kunna skapa de regelkonstruktioner som de ansåg behövdes för att forma ett verkningsfullt amorteringskrav. I det senare förslaget är skillnaden att Finansinspektionens skapande av regelsystem ska ges stöd i en lag.
Problemet är fortfarande att det inte är riksdagen som skapar reglerna som är grunden för amorteringskravet utan att amorteringskravet ska skapas av en myndighet.
Man kan fråga sig vad regeringen egentligen tror om rikets remissinstanser om man skickar ut ett förslag utan att ändra de som var bristfälligt i förslaget vid första försöket.
Regeringsformens regler om hur och vem regler och lagar ska skapas finns till för att myndigheter inte ska kunna göra allt för ingripande åtgärder i enskildas liv. Det är en förlängning av vår främsta grundlag, regeringsformens, portalparagraf: att all offentlig makt ska utövas under lagarna.
Då Kammarrätten är ensam om att vara kritisk till förslaget kommer det säkerligen att gå vidare ändå. Det är synd och säger mycket om hur lite grundlagarna är värda i förhållande till politiken. Även om syftet med amorteringskrav kan anses gott, är det inte skäl nog för att gena i kurvan förbi regeringsformen.
