För en ungdomspolitiker är spänningen inte över när valvakorna har stängt. Vi inväntar istället valårets näst största höjdpunkt: Att resultat från skolvalet ska presenteras.
Tyvärr verkar skolornas deltagande i skolvalet 2024 spegla ungefär hur viktigt resten av samhället tycker att EU-politiken är. Bara 369 skolor genomförde skolval i samband med helgens EP-val. En låg siffra, jämfört med de 1449 skolor som tog tag i saken vid riksdagsvalet 2022. I Varberg är det hittills bara Almers anpassade grundskola som presenterat ett resultat, där totalt 21 röster gick att räkna.
Falkenberg har hittills inte redovisat några resultat alls. Intressant, eftersom Drottning Blanka i Falkenberg nekade ungdomsförbunden möjlighet till skolbesök, men senare hörde av sig och bad oss att komma dit i alla fall - det hade efter skolvalet blivit “uppenbart att eleverna behöver sätta sig in mer i det här med politik”. Man undrar hur resultatet såg ut för att man skulle dra den slutsatsen. Bristen på insatta elever verkar oavsett gälla i hela Sverige, eftersom mer än var tionde röst var ogiltig och nästan åtta procent röstade blankt.
Tittar man på resultatet i sin helhet blir det tydligt att det var Sverigedemokraterna som fick svenska skolungdomars röst: Med 24,48 procent blev man störst. I Halland fick SD högre stöd än vad man fick nationellt - hela 30,71 procent kammade man hem i länet - men man tyckte ännu mer om Moderaterna. Hade Hallands skolungdomar fått bestämma hade varken KD, L, C eller V fått stanna kvar i Bryssel.
Lyckligtvis bör skolvalet tas med en nypa salt. Man kan tänka sig att det finns gott om coola grabbar som tycker det är störtkul att rösta på gänget som säger lite förbjudna saker. Skolvalet speglar inte alls hur de yngsta väljarna röstar, så skulle siffrorna bero på genuina övertygelser kan vi säga att mycket hinner hända innan det är dags på riktigt. Det är dock synd att skolvalet inte tas på allvar av varken skolor eller elever, eftersom det är den bästa opinionsmätning vi har för de som inte har rösträttsåldern inne. Både deltagandet och resultatet pekar också på något annat - att skolvalet bör ske som en del i ordentlig undervisning kring valet och demokratifrågor.
I skrivande stund ligger det preliminära valdeltagandet i EP-valet på 50,6 procent. Det är lägre än sist. Trenden bland unga kommer aldrig att vända, om inte skolan signalerar att det behövs. Man behöver inte bara prata om vikten av att rösta, utan också vad det är man röstar på. Är det svårt som opartisk lärare så står mängder av ungdomsförbund och bankar på dörren, redo att berätta. Och inte bara under valår - bjud gärna in till debatt och samtal även mellan valen. Förhoppningsvis gör det att fler unga vågar engagera sig själva. Det partipolitiska engagemanget störtdyker, och struntar man nu i ungdomsförbund kan man ju ta sig en funderare på vad det innebär för framtiden.
Valrörelsen är över, men demokratin tar inte paus för det. Nu ser vi till att underhålla den.
