Det är förvisso inte föräldrarnas socioekonomiska status som är avgörande för barnens studieresultat, men andra klassfaktorer spelar en stor roll. Forskning från Mälardalens universitet visar att de två faktorer som är mest avgörande för ett barns studieresultat är statusen på föräldrarnas yrken och antalet böcker i hemmet. Forskarna menar att antalet böcker är ett mått på hur förtjusta föräldrarna är i att läsa och pekar på att uppskattning av läsning är en egenskap som är användbar i skolan och som går i arv.
Det pratas om problemet att inte se sina föräldrar gå till jobbet, men kanske är det nästan en lika stor utmaning att inte se sina föräldrar läsa en bok. Läsningen är nämligen grunden för allt lärande.
Jag hade turen att växa upp i ett hem fullt av böcker. Några av mina bästa minnen från barndomen är när mina föräldrar läste godnattsagor för mig. Grisen Olivia, Pelle Svanslös och Solägget är bara några av böckerna jag i stort sett kan utantill. Grunden som lades för mig av mina föräldrar gjorde att mitt läsintresse fanns med mig genom hela grundskolan. Kanske är det till och med denna grund som möjliggjort mina universitetsstudier, politiska engagemang och arbete. Läsning bidrar nämligen inte bara till goda svenskkunskaper utan forskning visar även att regelbunden läsning leder till förbättrad analytisk förmåga och snabbare tänkande. De som inte är trygga i läsningen kommer därför ha en enorm uppförsbacke att ta sig an när det gäller antagning till högre utbildning eller att ta sig in på en konkurrerande arbetsmarknad.
Ungas framtidsmöjligheter är därmed starkt sammankopplat till deras läsning, i synnerhet i unga åldrar. Vad gäller arv, både socialt och genetiskt, finns det väldigt lite som vi som samhälle kan göra åt saken utom att uppmuntra föräldrar att introducera läsning för sina barn.
Däremot finns en mängd åtgärder vi kan vidta för att balansera arvet och därmed öka läsglädjen och läsförståelsen bland ungdomar. Idag görs dock alldeles för lite. Hälften av Sveriges skolbibliotek är idag obemannade och utbudet av böcker på många av Sveriges mindre skolor är knapert. Bibliotek arbetar ofta väldigt proaktivt och mångsidigt för att locka barn till bokvärlden, men de mindre biblioteken saknar ofta resurser för att nå hela vägen. Om Sverige menar allvar med att vara en kunskapsnation håller inte detta.
Barns och ungdomars läsning är starkt kopplat till deras bakgrund. Det är ett problem eftersom det cementerar klassklyftor och hindrar klassresor. Det positiva är att det går att göra något åt detta, och det är varken orimligt svårt eller dyrt. Det gäller bara att se utmaningen och att ta den på allvar.
