Hamas drog fram över festivalområdet likt en hoper Breiviks på steroider. Överlevande klarade livhanken genom att fly eller spela döda. Massakern under musikfesten i öknen kommer att gå till historien som en av de grymmaste.
Barbariet väcker dock inte bara förfäran. Istället påminns vi åter om att den enes död kan bli den andres glädje. Så grotesk och ful är verkligheten.
Samtidigt som västvärldens ledare förfäras och skarpt fördömer Hamas anfall - syns motsatta reaktioner. Hänsynslösa övergrepp firas på Malmös gator och i Moskvas korridorer. Att inga makabra bilder kablas ut från firande i Kreml betyder nämligen inte det saknats.
En av de värsta dagarna i Israels historia kan vara en av de bättre i Rysslands. Landet – som haft ett finger med i det storpolitiska spelet i Mellanöstern i generationer – tjänar otvivelaktigt på att världens blickar nu vänds bort från kriget i Ukraina. Det ligger också i Rysslands intresse att EU-länderna nu måste samlas till akuta överläggningar om ett annat krig än det som pågår i närområdet.
Det är heller ingen hemlighet att Ryssland har nära band med Iran och dess underrättelse-/säkerhetstjänst – som hjälpte Hamas att planera attacken, och sannolikt även gav andra typer av understöd.
- Hamas måste ha fått ganska mycket hjälp från Iran, inte minst när det gäller teknik. Eventuellt också från Ryssland som har ett behov av att flytta fokus, förklarar terrorforskaren Hans Brun, med gedigen bakgrund från Försvarshögskolan, i Aftonbladet.
Att ett eventuellt kinesiskt teknikbistånd också nämns i spekulationerna – exempelvis som en förklaring till hur attacken kunde komma så överraskande – är ännu ett tecken som visar på vidden av dem lågintensiva, utdragna konflikt som nu blivit fullskaligt krig.
Att Israel blivit lika tagen på sängen som vid det historiska Yom Kippur-kriget - vars symboliska tidpunkt helgens anfall kopplas till - är ett nederlag för en underrättelsetjänst som brukar beskrivas som ett av världens skickligaste.
Hur många civila som kommer att dödas - på båda sidor - kan ingen sia om. Men det finnas skäl att frukta det värsta. Oskyldiga människor, såväl palestinier som israeler, kommer att falla offer i stor skala.
Att EU omedelbart stoppar allt palestinskt utvecklingsstöd, är logiskt. Ingen vill att riskera att bistånd hamnar i terroristernas fickor och används för vapeninköp. Av samma skäl ska Sverige se över det utvecklingsbistånd som dirigeras via Sida.
Samtidigt går det inte att bortse ifrån att avsaknaden kan slå hårt mot vanliga människor som bara vill leva i fred i ett tryggt Palestina. De finns också. Och deras utsikter, som varit dåliga länge till följd av såväl Hamas styre som Israels politik, försämras nu kraftigt. Därmed finns en risk att det oresonliga hatet växer - sånt som terrororganisationer när sig på.
Den ultranationalistiska regeringen i Israel som har varit ifrågasatt - och splittrat landet - kan i sin tur notera att kriget ger nationell uppslutning.
Kombinera det med att vissa stormakter ser en chans att bekämpa motparter via ombud - och risken för ett utdraget krig blir påtagligt.
