Var rädd om byarnas samlingslokaler

Ledare 16/11. Coronakrisen drabbar många branscher, men det är lätt att glömma hur hårt en del föreningar drabbas. Bygdegårdsföreningar och folketshusföreningar är beroende av intäkter från uthyrningar och dessa har i det närmaste försvunnit.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

ANNONS

Visserligen drivs föreningarna ideellt, men det finns ändå driftskostnader för samlingslokalerna. Lokalerna finns ofta på landsbygden och i mindre orter och har varit en viktig samlingspunkt för bygden och kan förhoppningsvis fortsätta vara det även efter pandemin.

Det är glädjande att regeringen tagit med bidrag till allmänna samlingslokaler i sin ändringsbudget och i budgeten för 2021. Det blir 75 miljoner för 2020 och det nya organisationsbidraget får 50 miljoner för 2021. Dessutom stärks det vanliga stödet till allmänna samlingslokaler med 20 miljoner från och med 2021. Även kommuner ger bidrag till samlingslokalerna och är med och betalar när de behöver renoveras. Några aktuella exempel som förhoppningsvis kan renoveras är Skällingegården, Brygghuset i Bua och Himle bygdegård i Varbergs kommun. Det hänger på ett beslut i kommunfullmäktige och om Boverket betalar hälften.

ANNONS

I Halland finns många bygdegårdar och andra samlingslokaler. Bygdegårdsrörelsen firade 75 år förra året och rötterna finns på landsbygden. Bygdegården i Heberg är 100 år och äldst i Halland. På landsbygden tog traktens ungdomar egna initiativ och byggde själva husen för att de skulle kunna träffas. Det är fantastiskt att tänka sig att det var gamla tiders ”crowdsourcing” då man tiggde ihop virke och hjälpte till med att spika och måla.

Långt ifrån alla nuvarande bygdegårdar byggdes av traktens ungdomar. Bilden ovan visar Fegens Bygdegård som ligger i byns nedlagda skola vilket är ett exempel på där en befintlig lokal fått en annan användning.

Det är uppenbart att många behöver påminnas om att det är ideella föreningar som driver lokalen där man har sin fest. Det är människor som sliter för att det ska fungera och som gör det utan någon betalning. Många verkar inte förstå det, hade man haft förståelse hade man kanske inte missbrukat regler, vandaliserat och skräpat ner som sker alltför ofta.

Folketshusföreningen i Rolfstorp har haft problem med skadegörelse ett flertal gånger och det tär förstås på någon som håller på med ideellt arbete för bygdens bästa. Samtidigt kan man fundera på om det skulle finnas lösningar genom att möta de ungdomar som förstör. Tvinga dem att röja upp efter sig men också ge dem möjlighet att ha en plats där de kan träffas. Det är inte okomplicerat och är möjligen en naiv idé, men det var genom ungdomarna som lokalerna en gång byggdes upp.

ANNONS
ANNONS