Att vägen anses mer framkomlig än järnvägen, när skyfallsvarningarna kommer, kan verka motsägelsefullt. Men halländska pendlare och andra tågresenärer påmindes i dagarna åter om järnvägens tillkortakommanden, när en rad avgångar ställdes in på förhand av säkerhetsskäl. Istället uppmanades kollektivresenärerna ta bussen till Borås. Likadant såg det ut uppåt västkusten.
Att tågen inte alltid tuffar på vintertid på grund av snöproblem har vi tyvärr börjat vänja oss vid. Men att järnvägstrafiken känns darrig även sommartid, på grund av allt från solkurvor till regn, gör problemen med infrastrukturen ännu tydligare.
Eftersatt underhåll är en förklaring. Och det problemet påverkar i högsta grad även en hel del hårt trafikerade vägar. Att Halland har flera underdimensionerade vägar är ett problem som diskuterats länge. Det påverkar inte bara trafiksäkerheten.
Företagen ser en eftersatt infrastruktur som ett tillväxthinder. Det framgår av en rapport från Svenskt Näringsliv.
"Företagare berättar om hastighetssänkningar på dåliga vägar i stället för reparationer, vilket förlänger körsträckor och leder till omvägar vid leveranser. Dessutom gör dåliga vägar det svårare att rekrytera arbetskraft, eftersom transportmöjligheterna ofta är begränsade utan bil, och längre körsträckor innebär högre drivmedelskostnader."
Så skrev Rudolf Antoni, regionchef Svenskt Näringsliv Västra Götaland, nyligen i en debattartikel i Göteborgs-Posten.
Halland är inget undantag. Här har problemen med 153:an, 154:an och 41:an stötts och blötts år efter år. Liksom problemen med Viskadalsbanan.
"När Trafikverket rustade upp banan trädsäkrades den inte, så därför får man ställa in avgångar så fort det blåser." skrev riksdagsledamot Mikael Larsson (C) i en interpellation i höstas. I interpellationsdebatten påtalade han att det här är en fråga som "folk pratar om hemma vid köksborden och som näringslivet pratar om".
Att banan, trots upprustning, inte trädsäkrats ordentligt har väckt berättigad förvåning och besvikelse.
Ansvarigt statsråd, Andreas Carlsson, försäkrade att regeringen ser underhållsarbetet som ett prioriterat område.
Att det säkerhetspolitiska läget - och Natomedlemskapet, ger extra starka skäl att påskynda viktiga åtgärder är uppenbart. Förhoppningsvis kan det faktum att totalförsvarets behov sammanfaller med näringslivets göra sitt till för att underhållsskulden betas av snabbare.
En rad regeringar har inte satt frågan om bristerna på svenska vägar och järnvägar tillräckligt högt på dagordningen. Det står många dyrt. Redan förra hösten efterlyste Centerpartiet en infrastrukturberedning. Det är tydligt att ett samlat krafttag behövs. Läget ska inte behöva bli akut varje gång SMHI varnar för skyfall.
