Det sociala stigmat som en gång omgav tatueringar är i princip borta i stora delar av det svenska samhället. Var femte person har i dag en tatuering. Bland den yngre är det ännu fler. Även om det fortfarande är vanligare att människor i arbetaryrken skaffar en tatuering kan man idag se såväl lärare, läkare och advokater med gaddningar. De senare håller sig dock ofta ifrån att sätta bilderna på ett sådant sätt att de inte går att dölja.
Därmed inte sagt att det är så okomplicerat att tatuera sig som många, kanske framförallt unga, verkar tro. Att placera färg under huden kan leda till både infektioner, allergier och andra skador. När man tatuerar sig identifierar immunförsvaret färgämnen som främmande partiklar och försöker bryta ned dem med hjälp av lymfsystemet. Det ger en ökad belastning på kroppen.
Nyligen publicerades en vetenskaplig studie vid Lunds universitet som visade att konsekvenserna kan bli riktigt allvarliga. En tatuering kan öka risken för att få cancer i lymfkörtlarna – även om tatueringen är liten.
Forskarna har undersökt lymfom (lymfkörtelcancer) hos personer som var mellan 20 och 60 år när de fick sin diagnos. I åldersgruppen var det ganska precis 300 fall per år i Sverige. Resultatet var uppseendeväckande. Risken för att drabbas av lymfom visade sig vara 21 procent högre bland dem som var tatuerade. I resultatet hade forskarna också vägt in andra faktorer som exempelvis rökning och ålder.
Även om lymfom är en ovanlig sjukdom är det värt att vara medveten om hälsoriskerna med tatueringar. Hittills har dessa varit relativt okända och få studier likt den i Lund har gjorts. En parallell studie rörande hudcancer och tatueringar är på gång. Förhoppningsvis kan dessa leda till att en större medvetenhet kring riskerna och att de som trots allt väljer detta sätt att smycka sin kropp gör det på ett så säkert sätt som möjligt.
