Malin Lernfelt: Vem är du, vem är jag, rättighetscharader

Myndigheterna brister i att utreda människors identitet när de kommer till Sverige. Det skapar både otrygghet och ett onödigt svinn från välfärdsystemen.

Detta är en text från HN:s ledarredaktion. Ledarredaktionen arbetar självständigt men delar Centerpartiets ideologiska värderingar.

ANNONS

Sverige har en reglerad arbetsmarknad, ett välutvecklat rättssystem och dessutom långtgående offentligt finansierade skyddsnät. Allt detta vilar på en gedigen folkbokföring. En stor mängd rättigheter och skyldigheter, alltifrån hur många semesterveckor vi har, vilka straff som utdöms och vilka stöd och bidrag som vi kan få avgörs utifrån vilka vi är. Därför är det oerhört viktigt att identiteten på de människor som kommer till Sverige fastställs korrekt.

I en aktuell rapport som Riksrevisionen publicerade den 4 juni har myndigheten granskat hur Migrationsverket, Polismyndigheten, Skatteverket, Statens servicecenter, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten agerar för att klargöra vem de har att göra med. Riksrevisionens bedömning är allvarligt nog att myndigheternas insatser inte är så effektiva som de bör vara för att säkerställa att en korrekt och unik identitet fastställs.

ANNONS

Bristerna kan få, och har fått, flera konsekvenser. En sådan är att människor som inte har rätt till uppehållstillstånd i Sverige ändå har fått det. Likaså har de falska identiteterna medfört ökade risker för identitetsrelaterad brottslighet och är ett hot mot Sveriges säkerhet. Inte minst har det lett till att miljontals kronor betalats ut från välfärdssystemen till människor som egentligen inte borde fått en krona.

Redan för några år sedan larmade polisen om den allvarliga situationen. Inom vissa grupper av kriminella är det enligt gränspolisen mer regel än undantag att man har en ny identitet för varje nytt land. Genom att vara flera olika personer kan brottslingar också i det längsta komma undan utan att bli lagförda. En person som dömts för flera rån och grova stölder hade uppgett sammanlagt minst sju olika identiteter för svenska myndigheter.

– De flesta kanske klarar sig på tre-fyra identiteter. Men det finns killar som är oerhört brottsaktiva, har man redan slagit in på den vägen under lång tid i flera länder så är det inte ovanligt med den här mängden identiteter, förklarar Christian Frödén vid gränspolisen (SVT 12/1 -20).

I våras avslöjade också SR Ekot att ett par som misstänks för att ha planerat mord på svenska judar sökt och fått asyl som afghaner, trots att Migrationsverket tidigt varnades om att de var iranier och jobbade för det iranska Revolutionsgardet. Paret lämnade in falska id-handlingar och det fanns frågetecken runt deras påstått afghanska ursprung efter den språkanalys som gjordes. Ändå beviljades de rätt att stanna. Inte förrän Säkerhetspolisen blev inblandad flera år senare utvisades paret till Iran.

ANNONS

Precis som Riksrevisionen slår fast måste arbetet med att fastställa människors identitet när de kommer till Sverige korrekt förbättras avsevärt. Revisionen lämnar en lång rad rekommendationer till regeringen och berörda myndigheter. Bland annat vill man samla nationell expertis inom id-frågor i en myndighetsövergripande stödfunktion och ge Polismyndigheten, Migrationsverket och Skatteverket ett samverkansuppdrag att identifiera och åtgärda förekomsten av falska eller felaktiga identiteter.

Detta måste göras omedelbart. Det handlar såväl om säkerhet och trygghet som att våra gemensamma resurser används på det sätt det var tänkt. Sverige har rätt att veta vem du är.

ANNONS