Svar
på ”Begagnade möbler inredde den tillfälliga lokalen på Håstens torg”
Cirka 10 procent av Varbergs bostads rörelseresultat, kring 50 miljoner, går till så kallade nyinvesteringar, dvs plöjs ner i nybyggnation.
Är det då enbart en myt att det äldre bostadsbeståndet är med och finansierar nyproduktion? Nej så klart inte.
Dessutom är det så i dag att cirka 30 procent av kostnaden för nybyggen tas av eget kapital. Resten lånas upp av kommunen hos Kommuninvest. Det innebär att skattebetalarna får betala dessa lån med räntor som är starkt påverkade av inflationen. Ett bostadsbyggande med rimliga hyror måste bekostas av så kallat billigt kapital. Det förutsätter långa lånetider upp till minst 40 år. Men lånen hos Kommuninvest för nybyggnation är mycket korta: 2,5 år.
Det är tråkigt att Dzejna Seta avfärdar kritik så lättvindigt. På till exempel gamla Håsten är underhållet eftersatt. Många fönster är inte täta och där sitter hyresgäster med el-element från 80-talet. Är det bra underhåll? Är det ”grön energi”? Nej så klart inte men det betyder väldigt höga elräkningar.
Bostadsförsörjning är en komplex historia som förutsätter både långa lån och bostadssubventioner. Och en sammanhållen planering både kommunalt, regionalt och nationellt. För att ta ett väldigt aktuellt exempel: Det är vård- och omsorgskris i Varberg. Det är svårt att få ungdomar att välja dessa yrken. Det är ännu svårare att få undersköterskor att flytta till Varberg. Ett Varberg som erbjuder Hallands lägsta löner, dåliga arbetsvillkor och höga bostadspriser. Var ska dessa lågavlönade bo? Knappast i nybyggnation där en trea kostar minst 13 000 kronor per månad. Ensamstående och pensionärer är mycket oroade. En del gråter. Kan de bo kvar när prishöjningarna jagar livet ur dem? Är det samhällsansvar?
De senaste trettio årens utveckling borde ha lärt även en kommunikationschef att frisläppt marknad inte duger för att försörja människor med bra och billiga bostäder.
Bengt Johansson (24:7)
ordf. folkrörelsen 24:7, ersättare i kommunstyrelsen