Nu när vi dagligen bombarderas med dystopiska framtidsutsikter om; urspårat klimat, förorenad natur, överexploaterade resurser, flyktingströmmar och krig, bör vi höja blicken en bit över ankdammen och se vad som händer på jorden. Jag ser en ”djurart” som på några hundra år ( mindre än en sekund av jordens ålder) har ökat i antal på ett exponentiellt sätt. I den övriga biologiska världen, från bakterier till däggdjur leder alltid en sådan ökning till massdöd.
Att de flesta av de hot som mänskligheten nu står inför är direkt kopplade till en för stor befolkning borde vara uppenbart för alla som lyfter blicken över dammen.
Något som framställs som ett problem är att nativiteten i Sverige är ca 1,5 ,vilket betyder att befolkningen halveras på ett par generationer. Om man betänker att jordens folkmängd har ökat från 1,6 miljarder till 6,1 miljarder på hundra år , d.v.s. nästan fyrdubblats, är det väl inte orimligt att tänka att vi klarar av att halverar befolkningen på nästa hundra år ?
Detta med tillväxt verkar dock vara något som helt okritiskt alltid förknippas med positiva förtecken.
Varbergs Kommun skrev t.ex. år 2021: ”Varbergs folkmängd har ökat med 654 invånare under första halvåret, imponerande siffror då det är landets åttonde största tillväxt ”
Att tillväxt helt okritiskt verkar ”imponerande” så väl lokalt som globalt gäller tydligen.
För att ta det lokala perspektivet ser jag mycket lite fördelar för oss som redan bor i Varberg med en befolkningsökning. Befolkningstillväxten som kommunen skrev om 2021 motsvarar 2% per år.
På 50 år skulle då Varbergs befolkning växa till ca 180 000 inv. Och om hundra år skulle här bo ca en halv miljon invånare. Är det verkligen den framtid som våra kommande generationer vill ha ?
Detta påminner om det klassiska ”kokande grodan-syndromet”. Stoppar man en groda i hett vatten hoppar den ut, men stoppas grodan i kallt vatten och sakta värmer vattnet blir grodan kokt. Den fattar inte när den borde ha hoppat ut. Så en vacker dag står kanske våra barnbarn och ser sig om och undrar –vart tog den mysiga småstaden Varberg vägen ? Varför tryckte ingen på stoppknappen i tid ?
Att dessa tankar inte är populära bland politiker är försåtligt. För en politiker är det givetvis alltid enklare att administrera en växande ekonomi. Att rodda en krympande ekonomi med tillfälligt en oproportionellt stor äldre befolkning är givetvis svårare. Detta ställer helt andra krav på prioriteringar av vad som verkligen är viktigt för att invånarna som bor här nu skall trivas och må bra.
Globalt skulle en befolkningshalvering givetvis vara svår men samtidigt skulle den dämpa alla snabbt växande konflikter om mark och resurser. Som det nu är kan många länder inte ens försörja sin egen befolkning med mat. Mineraler grävs upp i en accelererande takt vilket är helt ohållbart och orsakar många av de pågående och kommande krig. Att vi dessutom i tillväxtens jubel utrotar en stor del av jordens övriga djur och växter verkar inte bekomma tillväxtivrarna.
Så mitt förslag är att vi föregår med gott exempel och krymper vår befolkning i takt med nuvarande nativitet och försöker få resten av jorden att hänga på, vilket skulle leda till en halverad befolkning på hundra år. Det blir inte problemfritt men kanske hälften så jobbigt då det helt säkert är vi människor som är problemet.
”Jag menar inte att det var bättre förr, jag tycker bara att det är sämre nu”.
Björn Haraldsson