Under flera år har metoden ”lågaffektivt bemötande” smugit sig in i skolor, men även på HVB-hem och SIS-boenden. Det finns inget vetenskapligt belägg för att det fungerar, skriver debattören.
Under flera år har metoden ”lågaffektivt bemötande” smugit sig in i skolor, men även på HVB-hem och SIS-boenden. Det finns inget vetenskapligt belägg för att det fungerar, skriver debattören. Bild: Alexander Olivera/TT

Inga bevis på att lågaffektivt bemötande fungerar

Bristen på gränssättning är ett av Sveriges större samhällsproblem, skriver Michael Svensson (M).

Det här är en insändare/debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten.

ANNONS
LocationHalland|

Skolan brottas med stora problem. Erfarna lärare klagar högljutt att ”det var bättre förr”. Det finns andra och större utmaningar nu, sociala problem och utåtagerande elever. Hur har det blivit så? Någon säger att skolan förr var pliktfylld, nu ska den vara lustfylld. Det verkar inte räcka. Varför är det så svårt att skapa arbetsro? Nästa fråga är hur vi får eleverna att känna lust till skolan och samtidigt förstå att det är jämförbart med ett arbete att gå i skolan.

Det finns några saker som vi vet påverkar studier och inlärning. Det är mat, motion, god sömn och föräldrars ansvar. Till detta läggs skickliga lärare och arbetsro i klassrummet. En god arbetsmiljö för både elever och lärare. I dag är det så att grundskolans lärare är en av landets mest våldsutsatta grupper. Drygt 30 procent av landets lärare har utsatts för våld. Enligt Skolinspektionens rapport är det idag tre av fyra lärare som uppger att de har svårt att genomföra en hel lektion.

ANNONS

Under flera år har metoden ”lågaffektivt bemötande” smugit sig in i skolor, men även på HVB-hem och SIS-boenden. Det finns inget vetenskapligt belägg för att ett lågaffektivt bemötande verkligen fungerar. Bristen på gränssättning är ett av Sveriges större samhällsproblem. Elever behöver struktur och arbetsro. Ju stökigare i hemmet, desto större är behovet av struktur och regler i skolan. Lärare måste våga leda och ta konflikter och få det stöd som krävs.

I början av 2019 tog staten över Storvretaskolan från kommunen. Förfallet hade gått för långt. Utåtagerande elever hade tagit över makten, medan lärarna kapitulerade. De hade inspirerats av metoden ”lågaffektivt” bemötande. Två erfarna rektorer tog över, åtta månader senare var jobbet klart. De dammade bland annat av de gamla ordningsreglerna, respekt för varandra, för lärare och lokaler. Eleverna accepterade, innan hade de ”kommit undan”, det fanns inga konsekvenser och inga gränser.

Under många år har lärarutbildningarna inte rustat blivande lärare för den verklighet de möter i dagens skola. Att ge lärare chansen att i efterhand träna på tekniker i ledarskap vore en ypperlig investering. Min uppfattning är att vi har många skickliga lärare, men vi behöver ge dem bättre verktyg och stöd.

Michael Svensson (M)

v.ordf. barn- utbildningsnämnden, Falkenberg.

ANNONS

ANNONS