Svar
på ”Socialnämnden kan inte överpröva ett domstolsbeslut”
Ska en liten pojk på 10 år, rullstolsbunden och rörelsehindrad, med stort behov av hjälp, beviljas assistans eller inte? Det var exakt den konkreta fråga socialnämnden hade att ta ställning till.
I tre års tid hade pojkens mamma varit anställd av ett assistansbolag för att ta hand om sonen. En assistans socialförvaltningen dragit in. Därför lämnade jag in mitt initiativärende och yrkade på beviljande av assistans.
Gång på gång under mötet nämnde jag pojkens namn och beskrev situationen: han är rullstolsbunden och rörelsehindrad! Han behöver mycket hjälp! Om det här fallet inte är solklart, finns inga solklara fall alls här i världen!
Men nämnden, anförda av dess ordförande (M), var totalt ointresserade av den fruktansvärda situation de nu utsätter familjen för. Mamman får nu lägga ner all denna tid obetald och familjens ekonomi går i botten.
Jag förlorade omröstningen med 1-12. Det mest iskalla och kyliga beslut jag varit med om under min tid i socialnämnden. En nämnd, anförda av dess ordförande, som febrilt letar lagar och paragrafer för att slå undan benen på pojken och hans familj.
Tidigare har ordföranden Sven Andersson (M) hävdat att delegerade beslut inte går att ändra av nämnden. Men i senaste insändaren hävdar han plötsligt att ett beslut kan ändras om det är felaktigt och nya omständigheter tillkommit. Oj då! Det är ju precis det jag hävdat hela tiden, med hänvisning till kommunallagen och konkreta exempel. Och det här beslutet är felaktigt: en rullstolsbunden rörelsehindrad pojke med stort behov av hjälp måste ha assistans!
”Det fanns inget ärende”, skriver också Sven. Jo då! Mitt ärende! Som då kan tolkas som nytt ärende, fritt från tidigare domstolsbeslut.
Regler och lagar går alltid att tolka. Och till skillnad från Socialnämndens andra partier är det för oss i 24:7 alltid den mest humanistiska tolkningen som gäller, där den enskilda människan, som är en levande individ med ett namn, alltid ska stå i centrum.
Ingemar Ericsson (24:7)