Eko är bra ur flera perspektiv, men de senaste åren har en missuppfattning spridits om att mer ekologiskt skulle innebära en mindre andel svenskproducerad mat. Närproducerat och ekologiskt har ställts mot varandra. Flera kommuner har därför tagit bort sina mål om andel ekologisk och Kravmärkt mat.
Ekojordbruket bidrar till 30 procent fler arter kring gården och 50 procent fler humlor och bin. Det är viktigt eftersom vi har pollinatörer som humlor och bin att tacka för var tredje tugga mat genom deras pollinering.
Sverige har ett nationellt mål om att 60 procent av alla livsmedel som upphandlas inom den offentliga sektorn ska vara ekologiskt till år 2030.
Eko har bättre kvalitetskontroll, vilket bland annat minimerar andelen felmärkt kött.
Ekojordbruket använder sig inte av kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel, vilket gör det mindre beroende av importerade insatsmedel som inte sällan kommer från ett krigförande Ryssland.
Sex av tio väljare tycker att en större andel av Sveriges jordbruk bör vara ekologiskt, enligt en Sifo-undersökning beställd av Naturskyddsföreningen. Oavsett partisympati är en majoritet av väljarna positiva, utom de som anger att de sympatiserar med SD (46 procent) och KD (31 procent). Eventuell lokal koppling till valresultatet.
Det skulle vara bättre för såväl ekonomin, den inhemska matproduktionen, bina och den biologiska mångfalden om fler livsmedel som köps upp inom den offentliga sektorn är ekologiska. Höstvete är ett slående exempel. När det produceras på den konventionella gården går nästan hälften av intäkterna åt till att betala för konstgödsel, bekämpningsmedel, bränsle, el och andra insatsvaror, medan ekobonden endast lägger åtta procent av intäkterna på importerade insatsvaror. Dessa insatsvaror är inte bara förödande för naturen, utan påverkar även hur mycket av pengarna som stannar kvar inom jordbrukssektorn i Sverige och hur väl vår landsbygd kan utvecklas.
Därför är det hög tid för att införa ekomålen.
Per-Olof Erickson
Naturskyddsföreningen