Vår skola står i dag inför stora utmaningar. Vi har exempelvis elever, vars psykiska ohälsa hindrar dem att delta i undervisningen samt utrikesfödda elever, som har speciella behov. Vad vi behöver i dag är en helt ny forskning om barns behov och möjligheter och dessutom en forskning som bygger på beprövade erfarenheter från samhällets och skolans alla områden, Skolan får inte fortsätta att vara ett experimentfält för en mängd oprövade idéer.
1951 kom jag ut som folkskollärare till lugna och socialt mogna elever. Under 1960-talet stannade jag hemma och tog hand om våra fyra egna barn som föddes då. Jag tog korta vikariat i en hel kommun och kunde följa vad som hände med skolan. Socialdemokraterna, som styrde landet, hade åkt på utbildningar och studieresor till Östtyskland (och reformerade steg för steg, utan att fråga folket. (Artikel i Skolvärlden: "Den svenska DDR-skolan") Nivågrupperingar i klassen togs bort. Alla fick samma undervisning. De som inte förstod kunde bara skriva av någon kamrat. Den personliga kunskapen spelade ingen roll, för man tog bort betygen för de längre årskurserna i grundskolan.
På 1970-talet kom reaktionen på socialdemokraternas förändring av hela skolsystemet. Det startades små friskolor runt om i landet. Själv startade jag en kristen skola och det var inte populärt hos (S). Två gånger fick jag hjälp av Europadomstolen för Mänskliga Rättigheter när (S) lade hinder i vägen för skolan. Någon skolpeng gick inte att få förrän borgarna kom till makten.
Jag drev skolan i 19 år fram till 1995. Cirka 100 elever sökte sig till skolan av olika anledningar. Att se mobbade och psykiskt knäckta elever få tillbaka glädje och självkänsla har inspirerat mig att via politiken få fram en skola som ser eleven och kan möta med rätt pedagogik och rätt skolmiljö.
Dagens barnomsorg är ett experiment, som vi vet väldigt lite om. Alva Myrdal (S) tog initiativ till att öppna barnstugor, så kvinnor kunde komma ut i samhällsarbete. Effekten av detta kom till min kännedom i början av 1980-talet, då bekymrade skolsköterskor rapporterade att de måste medicinera allt flera barn på lågstadiet för oro, ångest och sömnsvårigheter. Läkare jag känner säger att situationen är mycket värre i dag.
Erica Komisar är psykoanalytiker baserad i New York med 25 års klinisk erfarenhet av föräldrar och specifikt mödrar. Hennes bok ”Being There” fokuserar på de känsliga första åren i livet, då den kontinuerliga anknytningen till barnets mamma, pappa, nanny eller annan person är så viktig.
Dr Gordeon Neufeld är en forskare i Kanada, som koncentrerat sig på förskolebarn 3 - 6 år men har också behandlat ungdomars utveckling och behov som stämmer väl överens med Erica Komisars forskning. Båda bekräftar, att de första åren spelar stor roll för vår hjärnas utveckling som pågår under 25-30 år.
Om skolan ska lyckas med sin uppgift, måste eleverna få den bästa individuella start i livet. Det förutsätter, att en barnomsorgspeng betalas ut, lika till alla föräldrar så de kan välja den barnomsorg som passar dem och barnen bäst.
Ingrid Jordebo (SD)
kommunfullmäktigekandidat i Varberg
rektor
