Jag har svårt att hålla tyst. Tyvärr är alltför många tysta. Jag brukar inte ta upp internationella frågor i detta forum. Jag accepterade inträdet i Nato därför att vi i Sverige under många år saknar politiker som har en röst som inte hörs i världen. Det är situationen i Gaza som får mej att ta till orda.
Efter första världskriget delade Världssamfundet NF upp Mellanöstern i ett antal nya stater av det gamla osmanska riket. Sionismen sökte landområden för en judisk stat och kampen för det intensifierades under nazismens framväxt. GB styrde det palestinska området men gav det till FN som bestämde att Israel skulle få en statsbildning på ett område som palestinierna ansåg som sitt. Hundratusentals palestinier flydde eller fördrevs och lever fortfarande i läger i angränsande länder.
När FN fick sin andre ordförande klev svensken Dag Hammarskjöld in på scenen. Han var beredd att offra sitt liv för att ge koloniserade länder självständighet. Alla europeiska länder som i sina kolonier skaffat sig omätliga rikedomar på råvaror, ville genom bolag fortsätta sin rovdrift. Juridiska bevis saknas men en teori som förts fram är att det var ett belgiskt gruvbolag som drev fram mordet på Dag Hammarskjöld i Kongo. Han fick i så fall verkligen ge sitt liv för sin vision. Än i dag har gamla kolonialmakter kvar sitt inflytande över ursprungsbefolkningen. Så upplever jag Frankrikes roll i Nya Kaledonien i dagens konflikt.
Med vår svenske Hammarskjöld som förebild skulle jag vilja se FN:s generalsekreterare ge FN-trupper order att inta Gaza, köra ut alla israeler och ställa Hamas inför rätta. Det var så han försökte hjälpa Kongo bli självständigt för utländsk inblandning. Den rösten borde Sverige behållit i stället för att liera sej med diktatorer.
Jag vet att runt om i världens länder som på olika sätt varit utsatta finns gator, torg och platser uppkallade efter Olof Palme till minne av hans och Sveriges insatser av hjälp och bistånd. Han var för stor för hela Sverige och blev mördad och hatad av olika grupper i sitt hemland men älskad av många för sina insatser.
Många andra har i Sverige gjort sin röst hörd och sin kamp känd i världen för fred, demokrati och rättvisa. Vi borde alla sakna dem med stolthet.
Alf Hjertström