Hösten är här! Eller ja, sensommaren är här, kanske man ska säga. Något är ju här, även om det råder lite delade meningar om vad exakt det där ”något” är. En del vill hänga kvar i och riktigt tänja ut den gamla semestersuktande sommaren medan andra redan börjat lyssna till höstvindarnas löften om nystart, hopp och äppelpaj.
För att förhindra att den här debatten pågår ända tills vad det nu är som är inte längre är utan övergått i vad vi alla ser som slaskvinter så tror jag vi kan enas om att det här i alla fall är att göra-listornas tid. För visst är det nu de skrivs? Vissa på papper och vissa i mobilen genom någon av de tiotusentals smarta att göra-listor som finns att ladda ner. Jag själv nöjer mig med en helt traditionellt dum att göra-lista på min lika korkade whiteboard i mitt rum – det brukar funka precis lika bra.
Nyckeln till en bra att göra-lista har jag fått lära mig är att inte sikta alldeles för högt. ”Sikta mot månen - om du missar hamnar du bland stjärnorna” tänker säkert någon då, men helt ärligt känns det där med att hamna bland stjärnorna – ensam, kall och ständigt accelererande i riktning mot yttre kosmos – mer som ett straff än någon slags motiverande tröst.
Är det förresten kanske därför vi inte landat på månen på snart 50 år? Hade överhuvudtaget Neil, Buzz och Mike lämnat jorden om familj och vänner gång på gång påpekat att de, om nu allt sket sig, i alla fall skulle få vobbla runt bland stjärnorna i all evighet?
Nja, vi ska nog vara glada att det där uttrycket förmodligen aldrig nådde NASA. För tänk vad tråkigt det hade varit för dem att behöva sudda ut just den punkten från att göra-listan. Alltså, vad tråkigt för hela den generationen, menar jag. Att misslyckas med den punkten på sin generations att göra-lista. För det måste ju ha varit en av världshistoriens roligaste punkter för en generation att bocka av.
Jag vill inte låta avundsjuk, men eftersom jag är avundsjuk kan det bli svårt. När jag tittar på min egen generations att göra-lista så är den nämligen inte alls lika färgglad. De flesta punkterna är rätt dassiga och dessutom ärvda, och även om second hand är toppen så hade jag nog scrollat förbi punkten ”stoppa mänsklighetens självutrotning” om jag såg den på Tradera.
Men här står vi nu – mitt i att göra-listornas tid och precis efter ännu en tidigsommar av nyskördade värmerekord. Vi som fick vår att göra-lista skriven åt oss av generationerna före vår. På min whiteboard står saker jag önskar att jag slapp skriva, men till skillnad från tidigare generationers så måste våra att göra-listor sikta mot månen.
Om vi missar blir nog trots allt stjärnorna en bättre tröst än vår planet.
