Att Jan Myrdal (1927–2020), som levde sina sista åtta år på Snidaregatan i Varberg, köpte in gammal och på andra sätt ovanlig erotik, är välkänt sedan länge. Men den samling som HN hittar i Jan Myrdalbiblioteket är inte särskilt omfattande. Kanske finns det mer som inte har katalogiserats?
– Jag har inte kollat hur stor den samlingen är. Sammanlagt finns det omkring 50 000 volymer av 30 000 titlar i biblioteket, så det tar lång tid att gå igenom, säger Carl Erland Andersson, skribenten som har tagit över Myrdals lägenhet i fastigheten som ägs av Lasse Diding och även inrymmer biblioteket.
I de så kallade mangaserierna på hyllan med japanska konst ingår den pornografiska kategorin hentai, som har en subgenre kallad lolikon, med teckningar som antas föreställa barn.
– Jag vet egentligen inget alls om manga, men allt är inte erotiskt. Det uppstod en debatt för en del år sedan om den japanska stilen där unga flickor målas med stora ögon, säger Carl Erland.
Påhittade teckningar kan vara olagliga
Debatten han syftar på uppstod under mangamålet 2009–2012, där översättaren och mangakännaren Simon Lundström dömdes i tingsrätt och hovrätt för innehav av 51 respektive 39 barnpornografiska teckningar.
Högsta domstolen fann att bara en av bilderna var så verklighetstrogen att den kunde klassas som dokumentation av sexuellt övergrepp mot barn. Men HD friade Lundström för att innehavet ansågs vara försvarligt med tanke på att han som expert på japansk kultur hade många andra mangabilder i datorn.
I Sverige kan det alltså fortfarande vara olagligt att ha teckningar som inte föreställer ett verkligt övergrepp.
LÄS MER: Medieprofil undersökte Myrdals porrsamling
Den som bläddrar lite i mangaböckerna som Jan Myrdal skänkte till Jan Myrdalsällskapet inför bibliotekets invigning 2015 kan konstatera att de innehåller teckningar av nakna personer och sexuella situationer.
Hur de ska bedömas juridiskt kan bara en expert svara på, men med tanke på Högsta domstolens beslut i Mangamålet lär Jan Myrdalbibliotekets innehav knappast vara olagligt.
Carl Erland trivs i bibliotek
När vi går vidare i Jan Myrdalbiblioteket kan vi skymta litteratur om och från Indien, Kina och Sovjetunionen, och konstböcker från Japan och Mexiko, som sannolikt inte finns någon annanstans i Sverige.
Att bo i en lägenhet som är integrerat i ett bibliotek ser Carl Erland Andersson som en förmån. Själv är han en flitig läsare, men inte en samlare. Det är däremot Stig, den av hans två bröder som är i livet, och då handlar det mest om skivor.
– Jag har gjort mig av med många böcker och de jag har kvar är som ett intellektuellt medicinskåp. Jag tycker om bibliotek och använder dem mycket. När jag har flyttat runt i Sverige har jag alltid kollat var stadens bibliotek ligger, berättar Carl Erland.
John Lennon och Lewis Carroll
En lustig sak hände nyligen några dagar efter att den nya hyresgästen hade funderat på John Lennons psykedeliska låtar till Beatles hade skrivits under LSD-rus.
– Jag tyckte att det var konstigt och när jag gick upp på översta våningen fick jag syn på en volym med nonsensdikter av Lewis Carroll. Då trillade polletten ner, för Lennon var påverkad av Carroll. Sådana traditioner kan man upptäcka i bibliotek, för det är magiska platser.
En av Carl Erlands vänner tolkade händelsen bokstavligt talat som övernaturlig, som att "boken låg och väntade på" herr Andersson.
– Jag tror att det var en slump. Och Myrdal spökar inte här heller. Kanske bara för de som är emot honom. Men en del av hans produktion kommer att bli klassiker och det kan inte de eller någon annan göra något åt.
Därför har han aldrig slips
Carl Erland har läst mycket av Myrdal, men inte allt. Sista boken, "Ett andra anstånd", gillade han.
– Den var väldigt intressant och uppriktig, även om det var vissa omtagningar.
I Myrdalbibliotekets samlingar gillar Carl Erland exempelvis den brittiska satirtidskriften Punch, som finns inbunden i Dickensrummet ända sedan starten 1841.
LÄS MER: Myrdal köpte böcker för miljoner
I ett annat rum passerar vi en hög med Jan Myrdals efterlämnade slipsar.
– Själv har jag aldrig slips. När jag växte upp på 1960-talet ansågs det vara borgerligt, kommenterar Carl Erland, som föddes 1953 i ett arbetarhem i Obbhult nära Rolfstorp.
Hans mamma var hemmafru och hans pappa byggnadsarbetare.
– Mamma läste ohyggligt mycket. Hon gick omkring och deklamerade Nils Ferlin och andra högt, så jag blev väl lite programmerad. Mamma lät mig ta vilka böcker jag ville och sa aldrig att de var för vuxna. Det fanns aldrig några regler om vad som var fint eller fult att läsa, så det blev mycket arbetarförfattare, som Ivar Lo Johansson, Jan Fridegård och Eyvind Johnson, och deckare, berättar Carl Erland.
Mot samtidsromaner erkänner han att han har en del fördomar, men Karin Smirnoffs prisade trilogi "var jättebra".
Sitter vid Myrdals skrivbord
Att ta över Jan Myrdals bostad innebär att man får post i den välkände skriftställarens namn och kan bli överraskad av statyer på verandan på natten.
– Ja, en gång trodde jag att det var två personer på baksidan av huset, säger Carl Erland och syftar på de meterhöga versionerna Mao (helt i blått) och Lenin (helt i rött).
LÄS MER: Blivande kirurger övar på Myrdals döda kropp
Som författare, krönikör och litteraturrecensent är Carl Erland Andersson inte bara en läsande utan även en skrivande människa. Han vill inte avslöja sitt nuvarande projekt, men han sitter ofta i Jan Myrdals arbetsrum vid dennes skrivbord.
– Jag har inte ändrat någonting här, för jag har alltid rört mig med lätt packning. Jag har vant mig vid att det är många foton på Myrdal och mina egna grejer har jag i sovrummet. Detta är ju en levande plats där forskare kan bo ett tag och Myrdalsällskapet ha visningar. Själv kollar jag en sak i taget. Skivorna har jag inte hunnit gå igenom, men jag vet att Myrdal gillade blues, precis som jag.
FAKTA: JAN MYRDAL OCH HANS BIBLIOTEK
• Författaren och debattören Jan Myrdal föddes 1927 och bodde i Varberg från 2012 fram till sin bortgång hösten 2020. I de två första av sina fyra äktenskap fick han barnen Janken och Eva.
• Jan Myrdal skrev över 80 böcker och samlade tillsammans med sin tredje hustru Gun Kessle (1926–2007) cirka 50 000 volymer till ett bibliotek, som ägs av Jan Myrdalsällskapet och finns i en av Lasse Didings fastigheter.
• Omkring 12 000–15 000 av böckerna finns inte i något annat Libris-anknutet, svenskt bibliotek.
