En härligt underhållande tolkning av balettklassikern ”Svansjön” erbjöd dansare och skådespelare från Norrdans och Teater Västernorrland på lördagen i Falkhallen.
Handlingen i ”Svansjön” kretsar kring en prins som förälskar sig i en vacker svan, som egentligen är en, av en trollkarl, förtrollad prinsessa. Efter några förvecklingar där trollkarlen hindrar kärleken mellan de unga tu slutar baletten med att prinsessan dör.
Koreografen Kajsa Giertz har i sin version behållit grundberättelsen, men möblerat om ordentligt i framförandet. Det är uppfriskande och charmigt.
Handlingen utspelar sig i ett vitkaklat badrum med sex badkar på hjul. Fem identiskt klädda, i rokokostil, skådespelare gestalta den ende, förvirrade och osäkre tonårsprinsen. Som vill men inte riktigt kan bli vuxen och ansvarstagande. Prinsens tankar och funderingar studsar mellan skådespelarna och blir emellanåt en bra illustration på alla motstridiga känslor kan finnas i en och samma person.
Efter en inledande dialog mellan prinsarna börjar det sticka upp händer ur badkaren och bit för bit kryper den vita svanen, som gestaltas av tre kvinnor och tre män, upp. Svanarnas fantastiska kostymer med tyll och badmössor för tankarna till Mats Eks uppförande av Svansjön från 1987. Det är något speciellt med stora muskulösa män i tyll – det blir roligt och ömsint på samma gång.
Såväl koreografin som musiken har mycket lite med den klassiska balettens tåspetsar och smäktande stråkar att göra. I musiken, som tolkats av Anders Ortman för Nordiska Kammarorkestern, känns Tjajkovskijs välkända teman igen, men är här lekfullt och skickligt omtolkat och kompletterat med nationaliteter och moderna slingor.
Giertz ”Svansjön” vänder sig till alla åldrar och idén med att blanda dans, teater och musik är spännande även om teaterinslagen ibland har svårt att hävda sig i den väl sammanflätade dans- och musikdelen. Akt ett var bitvis långdragen och övertydlig, men vägdes upp av akt två som slutade med massor av energi i ett helgjutet samspel mellan scenkonstnärer, ljus, musik och scenografi och resulterade i stående ovationer.
