År 2001 hittades pentaklorfenol i marken under en byggnad i sågverket i Örby. Ämnet kommer från en process där trä doppades för att blånadsmögel skulle förhindras.
Ämnet riskerar att tränga ned genom marken och ut i Ljungaån. Dammen bredvid sågen är i dåligt skick och i sedimenten finns höga halter av kadmium, zink, koppar, krom, arsenik, järn, alifater och fenoler.
- Alifaterna kan till viss del komma från olja, men det mesta kommer förmodligen från växtmaterial. Alifaterna bör undersökas närmare för att man ska se om det är så. De kan vara en fara för dricksvattentäkten. Även sedimentpartiklarna kan störa lekområdet i stenbotten nedströms för öringen. Men i övrigt verkar det inte påverka så allvarligt, säger Christina Nilsson, som gjort sitt examensarbete i geologi med miljöanalys av sedimenten i dammen.
Annika Elm, biologstuderande, och Christian Carlsson, geologistuderande, har också gjort examensarbeten om effekter på flora och fauna av en dammrivning samt av föroreningar och spridningsrisk från soptippen. Annika kom fram till att ett minikraftverk kan byggas så länge det inte stör fiskens vandring samt att dammrivning är okej så länge soptippen inte urlakas av förhöjd vattennivå.
Några kilometer nedströms ligger dricksvattentäkter och ån är livsrum för öring och flodpärlmussla. Från en tipp vid åkanten läcker metaller, som förorenar grundvattnet och kan läcka ut till Ljungaån och kan göra vattnet odrickbart.
- Detta är ett exempel på situationen på många platser i landet. I närheten ligger fotbollsplaner, som man vill konstgödsla. Vägen med tung trafik går mitt genom markerna. Jordbruk med gödsling ligger i närheten. Avloppsledningar till Skene går i marken och det kan bli läckage, säger Sven Erik Bergström, miljöchef i Marks kommun.
- Det ser inte så bra ut. Det kommer en dom om det ska bli kraftverk eller om dammen ska bort. Detta är ett bra exempel på hur dåligt det kan vara. Det är inte utsläppen från skorstenar som är de största riskerna, utan de av mer läckande, tickande typ, säger Sven Erik Bergström.
Innan något görs måste samhälls- och byggnadsförvaltningen göra en riskanalys av området med tanke på dricksvattentäkten i närheten, som kan skadas av föroreningarna. Det finns två alternativ: antingen ta bort den förorenade marken, eller plombera: plana ut och täcka över så det inte rinner ut i grundvattnet.
- Pentaklorfenolet är bra mycket värre än soptippen. Inget företag kan krävas att åtgärda det. Det finns statliga medel för att lösa sådant här, men det är speciella bidrag och rör sig om små summor. Fall som detta finns det gott om och vi är lågt ned på prioriteringslistan, säger Sven Erik Bergström.
MARTIN ÅDAHL
