Sedan 2010 har Falkenbergs kommun utplacerade behållare, så kallade moloker, längs stränderna – för att besökare ska kunna bli av med sitt skräp. I dagsläget handlar det om 24 stycken som rymmer tre kubik vardera. Men lite strandskräp är inte det enda behållarna får ta emot.
– Det har varit en del skadegörelse och lite av varje i dem under hela året. Men under sommaren ökar problemen jättemycket. Tyvärr slängs ofta hushållsavfall i våra moloker, säger Camilla Hamnemo, enhetschef Skog och kust.
Beteendet tror hon är en konsekvens av att hushållsavfall sedan 2014 vägs i Falkenbergs kommun. Att slänga hushållssopor i allmänna sopkärl är helt enkelt ett sätt att komma billigt undan.
– Vi trodde att det skulle lugna sig efter ett tag. Det gjorde det när sopvägning infördes i Varberg och andra grannkommuner. Men i Falkenberg fortsätter det att öka. Det är en stor kostnad för kommunen, säger Camilla Hamnemo.
Hon menar att nedskräpningen har ökat betydligt de senaste åren. Extrakostnaden för nedskräpning i naturmark landar på omkring 70 000 kronor efter sommaren. Eftersom kommunens olika behållare snabbt fylls med hushållsavfall är det enligt Camilla Hamnemo inte ovanligt att skräp lämnas bredvid eller på andra ställen.
– Vi är ute hela tiden och åker våra rutter och håller efter. Men det går jättefort. Är det ett högtryck blir det direkt mycket sopor på stranden. Trots att vi har tömt våra moloker på morgonen kan det vara fullt samma eftermiddag eller dagen därpå.
Det är inte bara hushållsavfall som hamnar fel. En dag i juli stod ett kylskåp på stranden.
– Det är för tråkigt när det är mitt i högsäsong. Vi hittar allt möjligt som soffor, elektriska prylar och mycket kläder. Även sådant som är miljöfarligt och måste bort fort. Idag kom en beställning om städning av Lövstavikens buskageområde. Där var byggavfall och skrot, säger Camilla Hamnemo.
När det dyker upp stora saker eller större ansamlingar av sopor görs en polisanmälan. Men inte när det handlar om vanligt hushållsavfall på villovägar. Andra åtgärder är däremot inte helt ovanliga.
– Ibland samlar vi in adressuppgifter. Folk slänger kuvert och det är samma adresser som återkommer. Det har till och med hänt att de fått tillbaka sina sopor på trappen. Kanske är det näsbränna nog attinte göra om det, säger Camilla Hamnemo.
