I slutet av 1990-talet presenterade stadsbyggnadskontoret en första skiss på hur den före detta seminstationens mark skulle kunna användas i framtiden. På delar av den gamla betesmarken ville man bland annat bygga en ”trädgårdsstad”, med utseendemässigt sammanhållen småhusbebyggelse längs gator kantade av träd och häckar.
Det är en gammal stadsbyggnadsidé som blivit populär på nytt, inte minst därför att de trädgårdsstäder som byggdes i Sverige på 20- och 30-talen blev mycket lyckade och attraktiva boendemiljöer – på nära håll finns Landala Egnahem och Änggården i Göteborg.
Ett annat skäl är att den (jämfört med traditionella villaområden) tätbebyggda trädgårdsstaden kräver mindre mark och investeringar i ledningar etcetera.
I förslaget till detaljplan för seminområdets östra del utgörs cirka 75 av de planerade bostäderna av rad-, kedje- och parhus i en trädgårdsstad med infart från Skogsvägen. Ytterligare ett 20-tal markbostäder av liknande utformning får byggas i planområdets södra del.
De återstående 84 bostäderna som planförslaget rymmer är tänkta att byggas i tre flerbostadshus närmast norr om Ljungholmsvägen och öster om Fabos hyreshus i kvarteret Monarken.
Exploatören Skanska ville ursprungligen bygga tre åttavåningshus. För att undvika skuggningsproblem har höjden senare differentierats så att husen tillåts bli sex, sju respektive åtta våningar höga, med det högsta huset närmast Ljungholmsvägen.
Närmast öster om flerbostadshusen planeras en förskola med inledningsvis fyra avdelningar, men med möjlighet till utbyggnad.
De nya bostäderna kommer att generera mer biltrafik i området.
Stadsbyggnadskontoret ser framför allt en risk för ökad genomfartstrafik på Skogsvägen från/till Ljungholmsvägen, och vill motverka sådan genom avsmalningar, gupp etcetera.
Förslaget till detaljplan är utställt till och med den 19 februari.
Till dess kan berörda lämna synpunkter.
Trädgårdsstad (Garden City) är en stadsbyggnadstyp som söker kombinera stadskänsla med lantlighet och som präglas av måttlig täthet, låga trädgårdsförsedda hus samt traditionella – ofta trädplanterade – gator, torg och platser. Termen myntades på 1880-talet av Ebenezer Howard. Bakom trädgårdsstäderna fanns en socialpolitisk tanke om ett drägligare boendealternativ för arbetarna i de genom industrialiseringen överfyllda städerna till exempel i norra England.
