Informerar. ”Vi vill informera om läget och vad det innebär att ta emot kvotflyktingar”, säger Guitta Atallah Hajj, integrationssamordnare på länsstyrelsen i Halland.
Informerar. ”Vi vill informera om läget och vad det innebär att ta emot kvotflyktingar”, säger Guitta Atallah Hajj, integrationssamordnare på länsstyrelsen i Halland.

Flyktingfråga lyfts upp av länsstyrelsen

Många kvotflyktingar får vänta på ett mottagande i en svensk kommun. Nu vill länsstyrelsen i Halland lyfta frågan bland länets kommuner.

ANNONS
|

–Det vi vill göra är att informera om läget och vad det innebär att ta emot kvotflyktingar. Det som är viktigt att trycka på är att det här är inget nytt och innebär inte något extra åtagande, utan mottagandet sker inom de befintliga platser man har anvisade, säger Guitta Atallah Hajj, integrationssamordnare på länsstyrelsen i Halland.

De senaste åren har det blivit allt svårare att hitta platser, enligt Lennart Olofsson som är utvecklingsledare för Smak (Stärkt mottagande av kvotflyktingar) vid länsstyrelsen i Kronoberg.

Han var en av dem som deltog när länsstyrelsen i Halland i går höll ett rundabordssamtal kring frågan. På plats fanns också Migrationsverket och representanter för fyra halländska kommuner – Halmstad, Hylte, Falkenberg och Kungsbacka.

ANNONS

–Smakprojektet har kommit till för att man ska säkra upp mottagandet, säger Lennart Olofsson som menar att det i hög grad är en fördelningsfråga och att man behöver strategier för att involvera fler kommuner.

Det är FN:s flyktingkommissariat UNHCR:s bedömningar som ligger till grund för vilka personer som har störst behov av vidarebosättning i ett annat land som kvotflyktingar. De enskilda länderna beslutar om hur många man kan ta emot och i Sverige har antalet, enligt Migrationsverkets siffror, de senaste fem åren varit cirka 1 900.

Enligt Guitta Atallah Hajj är det många som får vänta på ett mottagande i någon kommun i Sverige.

– Man har haft väldigt, väldigt svårt att få platser för kvotflyktingar, säger Guitta Atallah Hajj som menar att en anledning också kan vara kommunernas arbete med andra flyktinggrupper.

–Därför börjar man lyfta fram den här gruppen lite mer än vad man har gjort tidigare, säger hon.

Halland har, med undantag för Hylte kommun för många år sedan, i princip inte tagit emot kvotflyktingar. Kommunernas arbete har varit inriktat på andra flyktinggrupper. Länsstyrelsens ambition är nu alltså att även lyfta frågan om kvotflyktingar.

ANNONS

–Det är ett åtagande som Sverige har och om varje kommun i hela landet tar emot sju kvotflyktingar har vi uppfyllt kvoten, säger Guitta Atallah Hajj.

Lennart Olofsson berättar att en ny träff planeras till hösten.

– Tongångarna var oerhört positiva och det känns väldigt bra, säger han om gårdagens möte.

Fotnot. Projektet Smak startades av Migrationsverket och fem länsstyrelser, där Halland dock inte ingår, hösten 2013 och avslutas i juni.

FN-organet UNHCR bedömningar ligger till grund för vilka personer som har behov av vidarebosättning till ett nytt hemland.

Sverige har tagit emot kvotflyktingar sedan 1950 och är i dag ett av 27 länder som gör detta årligen.

Regeringen beslutar om antalet kvotplatser. De senaste fem åren har flyktingkvoten i Sverige varit 1900 personer.

Källa: Migrationsverket.se

ANNONS