Brottsutredare i Halland har tidigare haft tillgång till en dynamisk karta där alla kända övervakningskameror i länet fanns med.
När polisen utredde till exempel ett rån eller ett misshandelsfall blev det lättare att se vilka kameror som fanns tillgängliga längs med gärningsmannens flyktväg.
–I alla större utredningar var det ett ovärderligt hjälpmedel. En annan fördel var att butiksinnehavare blev mer uppmärksamma på sin kamerautrustning, vilket gjorde att kvalitén blev bättre, säger Lars-Gunnar Perlinger, ställföreträdande chef på grova brottsroteln.
Perlinger fortsätter:
–Vi hämtade väldigt vitala uppgifter från systemet i samband med Deromefallet och Albin-mordet i Halmstad.
Vad tycker du om att registret har lagts ner?
–Det är jag inte belåten med. Det är synd att man inte tar tillvara på ett sådant gediget arbete. Det systemet hjälpte oss och nu får vi laga efter läge.
Kommissarie Thomas Blomdahl ledde projektet med att inventera övervakningskameror runt om i länet och såg även till att kameraägare fick utbildning i hur de skulle hantera och uppdatera sin utrusning.
–Det var en arbetsmetod för att identifiera gärningsmän som vi trodde på. Men man har på regional nivå valt att inte gå vidare med metoden, berättar Thomas Blomdahl vid polisens operativa stöd.
I samband med att polisen förändrade sin organisation togs beslutet av ledningsgruppen i polisområde Väst att inte fortsätta med kameraregistret som arbetsmetod. Uppdateringar av systemet uteblev.
–Jag hade gärna sett att vi hade kvar den möjligheten. Det var en kanonbra funktion, den var snabb och lättillgänglig, säger Sverker Thorsson, förundersökningsledare på Falkenbergspolisen.
Har ni fått något annat arbetsredskap?
–Jag har inte hört att det skulle finnas en bättre funktion.
I Varberg kunde man för några år sedan binda flera gärningsmän till en misshandel med hjälp av bilder från övervakningskameran på torget.
–Filmer som visar händelseförloppet är till stor vikt för bevisningen. Kameror är ett hjälpmedel, det är inte alltid de löser brott, men man kommer en bit på vägen, säger utredningschef Jan Nicklasson.
Nicklasson nämner flera typer av brott där kameraövervakningen är av stor vikt för utredning. Till exempel så fastnar bensintjuvar på bild i bensinstationens övervakningssystem och klädtjuvar filmas när de passerar butiksentrén.
När polisregion Väst bildades startades en utredning om att ha ett kameraregister i hela regionen.
–Gruppen kom fram till att nyttan av ha registret inte är större än arbetsbelastningen som behövs för att hålla det aktuellt, säger Mats Palmgren polisområdeschef i Halland.
Enligt Palmgren hade registret varit uppe för diskussion redan innan omorganisationen blev av, eftersom det var komplicerat att hålla igång och att det inte heller uppdaterades korrekt. Han menar att det är bättre att använda de resurser som finns till att utreda brott.
–Vi har flera utredare som har som sidouppgift att hämta in bilder och filmer och vi tar även hjälp av vår IT-avdelning.
Har ni tillräckligt med resurser för att ta hand om bilder från övervakningskameror?
–Det kan man alltid diskutera. Jag tackar aldrig nej till mer resurser. Men användningen av den arbetsmetoden förbättrade inte det operativa resultatet, berättar Palmgren.
Utredningar där polisen har använt registret
Deromefallet. I juni 2015 hittas en 65-årig man död på sin gård. Övervakningsbilder från Statoil samt från både buss och tåg visar hur tonårspojkarna tog sig från Derome till Göteborg.
Albin-mordet i Halmstad. I maj 2014 filmar en övervakningskamera 16-åringen vid McDonald's och sedan promenerar han mot Nissan. Dagen efter hittas Albin död i ett skogsområde.
Mordförsök i Halmstad. I november 2014 knivhöggs en man brutalt på Hvitfeltsgatan. Som bevisning hade polisen en inspelning från en övervakningskamera den aktuella kvällen, som visar den misstänkte gärningsmannen strax före mordförsöket.
Restaurangskjutningen på Brogatan i Halmstad. I mars 2016 sköts en man i benetoch foten på en restaurang i centrala Halmstad.
