Konspirationsteorier är mystiska och bygger ofta på att gott står mot ont. Dessutom ger de enkla svar på en komplicerad och mindre spännande verklighet. Har ditt barn infångats i konspirationsteoriernas tankevärld gäller det att behålla lugnet och sakligt påvisa varför idéerna inte håller.
- Börja med att be barnet eller den unga vuxna berätta och ställ nyfikna frågor som var informationen hittats, säger Helena Dal, verksamhetschef för information och vägledning vid Statens medieråd.
Skaffa dig kunskap
Är konspirationsteorin ny för dig som förälder kan det vara klokt att be om tid att själv få läsa på om den. Många myter och konspirationsteorier bygger nämligen delvis på sanning, och för dig som vuxen är det viktigt att veta vad som är sant och vad som är den kringliggande, uppdiktade konstruktionen i resonemanget.
Dessutom hinner du då reflektera över varför konspirationsteorin fått liv och vilka grupper i samhället som eventuellt kan drabbas av dem, samt vem eller vilka som kan ligga bakom spridningen.
Nästa steg blir att sätta sig ner och tillsammans undersöka om det finns någon forskning och fakta bakom de idéer som ditt barn tror på.
- Som förälder måste man veta hur man källkritiskt granskar de här påståendena. Det är viktigt att kunna påvisa och förklara skillnaden mellan tyckanden och fakta, säger Dal.
Bildanalys
Men konspirationsteorier sprids sällan endast i textform utan kompletteras av bilder och filmer som bevis för idéerna. Finns en ursprungsbild som manipulerats? Eller används en bild tillsammans med andra i ett konstruerat sammanhang? Det är två frågor som kan vara värda att diskutera.
- Hur man avslöjar en bild eller rörlig frekvens som är falsk kan vara extra svårt att veta som förälder. Det handlar om kunskap om den klassiska bildanalysen som bildpedagoger har med sig i sin utbildning och som kan bli ett starkt demokratiskt verktyg.
Känns det knepigt, eller om man som förälder upplever att man inte når fram till sitt barn, är Dals tips att ta hjälp av skolan.
- I grunden handlar det om källkritik och det är det som samhällskunskapslärare undervisar om hela tiden. I ett klassrum kan en diskussion också få en bättre effekt eftersom de flesta elever ställer sig kritiska till konspirationsteorier vilket kan vara en kraft i arbetet att övertyga andra.
Fakta: Tio råd till föräldrar
• Skratta inte åt ditt barns påståenden, hur konstiga de än kan låta.
• Ställ nyfikna frågor.
• Läs på och skaffa dig kunskap om det du och ditt barn ska diskutera.
• Faktagranska tillsammans med ditt barn.
• Diskutera vem eller vilka som kan ligga bakom spridningen av mytbildningen eller konspirationsteorin.
• Förklara hur samhället är uppbyggt och vilka följder som konspirationsteorierna skulle få – om de vore sanna.
• Ställ frågan: varför skulle detta vara sant?
• Presentera motbilder och motargument.
• Behåll lugnet och resonera sakligt.
• Träna ditt barn i källkritiskt tänkande – hela tiden.
Källa: Statens medieråd.
