Barn har rätt att skyddas från alla former av våld, enligt barnkonventionen.
Trots det involveras barn och unga i Sverige i våldsbejakande extremism – både på höger- och vänsterkanten och i olika religiösa sammanhang. Och enligt en rapport som Barnombudsmannen (BO) i dag presenterar över barnens roll i de olika miljöerna finns det stora likheter.
- I alla extremismgrupper blir barnen antingen direkta eller indirekta offer. Några blir också själva våldsutövare genom att exempelvis uppmanas att kasta sten i samband med demonstrationer, säger Anna Karin Hildingson Boqvist, vikarierande barnombudsman.
Gemensamma riskfaktorer
Rapporten baseras på en kartläggning över forskning om barns erfarenheter av våldsbejakande extremism både nationellt och internationellt. Resultaten visar att det inte bara finns ett svar på varför barn utsätts för våldsbejakande extremism. Inte heller går det att säga att resultaten gäller alla barn – men vissa riskfaktorer var ändå återkommande i samtliga extremistgrupper:
- Som att det är en riskfaktor att bo i ett utsatt område, till exempel. Det vill säga om du bor i ett område där skottlossningar förekommer och där bilbränder, stenkastning och öppen drogförsäljning pågår, säger Anna Karin Hildingson Boqvist.
Barn som upplever utanförskap, som misslyckas i skolan och ser mörkt på framtiden är också i riskzonen.
- Därför måste vi försöka skapa framtidstro och se till att alla barn får samma förutsättningar, för det ser vi tydligt i de studier där man pratat med barn, att så är det inte, säger hon.
Tystnadskultur
Ytterligare likheter mellan höger- vänster och islamistisk våldsbejakande extremism, är en gemensam misstro mot myndigheter och myndighetspersoner.
- Och att man känner ett stort engagemang för religion eller politik, men upplever att man blir kränkt och orättvist behandlad.
Men hur ska vi göra för att förhindra att barn utsätts? Enligt Barnombudsmannen så finns det en tystnadskultur i både skolor och hem när det kommer till att prata religion och politik. Och det är just den kulturen som vi först och främst behöver ändra på, anser BO.
För om vuxna höjer det hyschande fingret så fort ämnet kommer på tal, lämnas barnen ensamma i sina tankar och funderingar – och blir därmed lättare offer för mer öppna rekryterare till våldsbejakande extremism.
- Det gör att det finns ett utrymme för de extremistiska grupperna att äga hela samtalet kring de här frågarna. Så det är viktigt för vuxna att ta sitt ansvar, lyssna och låta barn få prata.
Fakta: Rapporten
Segerstedtsinstitutet vid Göteborgs universitet mottog i juni 2017 uppdraget från Barnombudsmannen att ta fram en kunskapssammanställning med fokus på forskning om barns erfarenheter av våldsbejakande extremism inom extrema islamistiska miljöer, vänsterextrema miljöer, och högerextrema miljöer.
- Det är en översikt över vilka kunskaper som tagits fram från 2000 till nu, säger Jennie Sivenbring vid Göteborgs Universitet, som varit ansvarig över kartläggningen.
Fakta: Barnens roll i extremistgrupper
I våldsbejakande extremistgrupper har barn ofta direkta eller indirekta roller:
Om barnen är direkt utsatta för våldet görs de ofta till måltavlor.
Utsätts de indirekt handlar det istället om familj och närstående till barnen som har erfarenhet av terrorism. Några barn och ungdomar utsätts även genom att själv vara våldsutövare genom att exempelvis uppmanas att misshandla någon, att kasta sten i samband med demonstrationer eller att resa för att strida i ett annat land.
Källa: Barnombudsmannen
