Laurie Smarts elcykel kostade närmare 30 000 kronor när hon köpte den häromåret. En stor utgift för en studerande småbarnsmamma, men för Laurie var det värt varenda krona.
– Vi bor i Tångaberg, jag praktiserar som lärare på Lindbergs skola och på vägen dit ska jag lämna av två barn. Jag har inget körkort och buss tar för lång tid, så jag är mer eller mindre beroende av elcykeln, säger hon.
Men numer tvingas hon till andra lösningar för att få familjelogistiken att gå ihop.
En fredag häromveckan parkerade Laurie sin cykel vid järnvägsstationen, klockan var omkring 10.30. Fem timmar senare var hon tillbaka på platsen, men då var cykeln borta.
– Först trodde jag inte att det var sant, att jag hade glömt bort var jag hade ställt den. Jag hade låst fast den i ett cykelställ med ett lås som larmar när man rör vid det, och med två lås – ett blocklås och ett mc-lås – runt hjulen.
Men det hade inte stoppat tjuvarna. I cykelstället fanns även spår av andra stölder. Laurie Smart räknade till ett tiotal avsågade lås.
– Jag träffade en kvinna som, precis som jag, gick fram och tillbaka längs cykelställen och letade. Det visade sig att hon också fått sin elcykel stulen.
En procent klaras upp
Stölder av elcyklar är ett växande problem. Mellan januari och september har över 11 000 elcyklar anmälts stulna i Sverige, enligt statistik från Stöldskyddsföreningen, SSF. Det är närapå en dubblering jämfört med samma period 2020, det år när statistiken över elcykelstölder först började sammanställas.
– Cykelstölder är det största mängdbrottet vi har i Sverige. Varje år betalar försäkringsbolagen ut 250 miljoner i ersättning, och elcyklar står för en allt större del, säger Lina Nilsson, rådgivningsexpert på SSF.
Andelen elcykelstölder som klaras upp är mer eller mindre försumbar. Av de brott som handlades under 2021 kunde en gärningsman knytas till brottet i endast en procent av fallen.
– Förmodligen är det en resursfråga. Mängden brott är helt enkelt för stor, säger Lina Nilsson.
Vill förändra attityder
Tillsammans med polisen och ett antal försäkringsbolag har SSF inlett ett projekt för att minska antalet cykelstölder. För att lyckas med det vill man förändra attityderna bland cyklister, markägare och hos köpare på begagnatmarknaden.
Cyklister måste bli bättre på att skydda sin egendom, till exempel genom att bara använda sig av certifierade lås, menar Lina Nilsson. Markägare måste i sin tur bli bättre på att säkerställa att det finns tillräckligt med cykelställ.
– Många kommuner och städer skriver ambitiösa planer om att man vill öka cykelanvändandet bland befolkningen, och man lägger stora pengar på att anlägga nya cykelvägar. Men allt det är ju meningslöst om det inte finns säkra platser där man kan ställa sin cykel.
– Det finns undersökningar som visar att det har stor påverkan på om man väljer cykeln eller inte, säger Lina Nilsson.
Köpare har stort ansvar
Att ändra attityderna bland köpare på begagnatmarknaden är enligt Lina Nilsson också avgörande.
– Det finns inga tecken på att stulna cyklar skickas utomlands, vilket innebär att de säljs inom Sveriges gränser. Den som letar cykel på köp- och säljsajter har ett stort ansvar att säkerställa att det inte rör sig om stöldgods.
Lina Nilssons uppmaning är att kontrollera ramnumret, be om att få se säljarens legitimation eller fråga efter kvitto.
För Laurie Smart är förlusten av elcykeln kännbar. Försäkringen täcker en del av värdet, men långt ifrån hela. Och den cykeltur som tidigare tog knappt 40 minuter, tar i dag – med en konventionell cykel – närapå det dubbla.
– Jag har en uppkörningstid inbokad i november. Det gäller att jag klarar den, säger hon.
