Världscupen i skicross har startat. Runt hörnet väntar vinter-OS. Men för Anna Holmlund pågår helt andra utmaningar.
- Anna har ingen riktig sjukdomsinsikt. Hennes minnen från 19 december 2016 och bakåt är gott, där är hon med. Efter olyckan har hon diffusa moment, ibland kommer hon ihåg något, säger pappa Lars Holmlund.
- Men vi tror nu att det är saker i hennes hjärna som i likheter med fysiken ska komma igång och ge henne möjligheter att få igång närminnet också.
TT: Hur hanterar hon minnena av att åka skidor?
- Ibland säger hon att hon vill åka skidor. Men hon tycker inte det är så kul att titta på världscupen, den har ju startat nu, och hon blir rätt så ledsen ibland när hon inte får vara med, vilket hon ibland uppfattar att hon ska vara.
"Frågar om jag packat skidorna"
TT: Hur ter sig det?
- Hon frågar om jag packat skidorna. När Victor (Öhling Norberg) – hennes pojkvän, som gör ett fantastiskt jobb med Anna – hälsat på blir hon ledsen på natten och morgonen därpå. Det är som det är.
Anna Holmlund bor i egen lägenhet på vardagar med hjälp av assistenter och hos föräldrarna på helgerna.
TT: Vad pratar ni om?
- Vi har inga begränsningar och pratar om allt. Framför allt är det Anna som styr samtalet. Hon funderar på hur vi ska göra det och det.
"Aldrig sett på maken"
Anna Holmlund gör stora framsteg i den fysiska träningen.
- Säger sjukgymnasten att nu ska vi göra 30 roddövningar gör Anna 31, 32 tills han tar bort armen för det räcker nu, men Anna vill göra 50. Det är fantastiskt att se henne träna.
Vinnarskallen som tog henne till 19 världscupsegrar och brons på VM och OS finns där fortfarande.
- Vi ser väldigt mycket av den gamla Anna i den nya Anna. Och den nya Anna har så mycket stöd och nytta av den gamla Anna. Engagemang, intresse, glädje, träningsvilja och målsättningar.
- Sjukgymnasten har aldrig sett på maken. Går det inte första gången säger hon att hon ska göra det en gång till, och en gång till, tills hon kan. Det är små detaljer men Anna i ett nötskal.
Ska gå på julafton
Ett mål, som Anna Holmlund själv pratat om i DN , är att gå på julafton.
- Hon kommer att ta några steg på julafton, jag är alldeles säker på det.
Pappa Lars och mamma Margareta Holmlund tänker framåt – men inte för långt. En av många insikter föräldrarna har kommit till under året.
- Läkarna säger att de inte sysslar med prognoser. Det har vi tagit till oss. Margareta och jag säger att nu gillar vi läget och tar dagen som den kommer. Vi stöttar och försöker stimulera Anna så långt det är möjligt. Och där är vi nu helt enkelt.
Anna Holmlunds föräldrar har pratat öppet om dotterns kamp och beskriver stödet från vänner och från andra utifrån som "fantastisk". I en ny dokumentärserie, som finansieras av vårdföretaget Assistans för dig, ges en inblick i hennes rehabträning.
TT: Varför är det viktigt för er att prata om Anna?
- Vi tog ställning till det väldigt tidigt. Vi sa att inget i den situationen är hemligt. Det var Annas gamla liv och det här är Annas nya liv. Att försöka på ett bra sätt beskriva att så här ser det ut i dag. Det här jobbar Anna med, och finns det människor som vill hjälpa till på något sätt är vi glada för det.
Ekonomiska utmaningar
Familjen Holmlund står också inför ekonomiska utmaningar.
- Anna har ingen arbetsgivare. Skidförbundet är ingen arbetsgivare och Sveriges olympiska kommitté är ingen arbetsgivare, utan de har ju försäkringar och de täcker ett år. Det året är ju snart slut.
Möjligheten till ett års förlängning finns, men inte mer, enligt Lars Holmlund.
- Men Anna ska ju leva ett antal år till. Så vi jobbar nu med en hemsida som vi har gjort.
Där kan besökare läsa om dotterns kamp och donera pengar.
- Syftet är att skapa möjligheter för Annas rehabilitering och Annas framtid.
