Svar
på ”Lenin är impopulär på egna meriter”
Efter att förgäves i Mats Dahlboms senaste text ha spejat efter belägg för den av honom tidigare påstådda ambivalensen hos Vladimir Putin gällande Lenin, tänker jag att såväl min nya sommarhatt som min tjusiga staty nu är utom fara. Tack för det Mats!
Noterar också att Dahlbom till skillnad från vad som hävdades i hans första text nu inte längre tycks hävda att Lenin stod för förtryck av det ukrainska språket. Tack också för det Mats!
Blir som gammal svensklärare och läspedagog också glad över att devisen övning ger färdighet fortfarande gäller och att Utrikespolitiska Institutets beskrivning av förhållandena i Ukraina under 20-talet därför av Dahlbom inte längre läses som ”enligt Diding” utan nu åtminstone blivit ”Diding och UI utmålar”. Tack igen Mats!
Lika glad blir jag när Dahlbom nu inte heller hävdar att de strider inom de gränser som tidigare utgjorde det tsarryska riket, kan påstås vara strider mellan självständiga stater utan just inbördeskrig. Tack, tack, tack!
På en punkt måste jag dock ge Dahlbom rätt, nämligen att flera Leninstatyer rests också efter Stalins död. Någon återgång till Lenins kamp för nationernas självbestämmanderätt skedde ju inte under dessa regimer och som symboler för förtrycket framstod således även dessa statyer. Putins imperialistiska drömmar och ickeambivalenta Leninhat är en tragisk fortsättning av denna politik.
Lasse Diding